I Hällsjösamlingen finns ett 40-tal bibelupplagor, varav
många är på främmande språk, bl. a hebreiska och kinesiska, samt även en bibel på franska som tillhört Johan Olof Wallin. Dessutom finns ett par böcker utgivna före 1500, bl.a. en bönbok helt i pergament, en stor samling facklitteratur från 1500-talet fram till 1950, varav relativt mycket böcker i praktiska ämnen som bergsbruk, kolning, skotillverkning m.m. Där finns även böcker med anknytning till Dalarna, av författare som bott i vår närmaste omgivning och som är kända på skilda sätt, ex. David Schulz von Schulzenheim, Magnus Abraham Sahlstedt och Jesper Svedberg samt Christoffer Polhem och Georg Stiernhielm.
Biblar värda att nämna:
Gustav Vasas bibel från 1541 i två exemplar.
Gustav II Adolfs bibel från 1618, också den i två exemplar, textmässigt nästan identisk med Gustav Vasas bibel, men bildmässigt helt förändrad.
Gustav II Adolfs fältbibel fr 1633, tryckt i Leyden i Holland. Tros vara världens första fältbibel, ovanlig även den, då den oftast blev kvar på slagfältet eller lämnades utomlands. Borlänge biblioteks exemplar kommer från Riga i Lettland.
Även tjuvtrycksbibeln fr 1622 finns i Hällsjö-samlingen, ett mycket dåligt ex. som ändå är mycket sällsynt, eftersom alla bevarade ex. är oerhört dåliga. Upplagan var dålig redan från början! Hur sällsynt boken är förstår man, då den inte ens fanns i Hiertas bibliotek.
Karl XII:s fältbibel från 1709, som är både vackrare och sällsyntare än den stora Karl XII:s-bibeln.
De verkliga skatterna
Officium gloriose virginis
Bönbok från 1458, s.k. munkpränt på pergament med förgyllda anfanger. Sammetsband. Sidorna lövtunna av pergament.
I samlingarna finns även en s.k. inkunabel, d.v.s. en bok tryckt före år 1500. I detta fall är det entysk läkarbok:
Ortolff von Bayrlandt: Ein arczney buch...1488.
Boken är av tämligen enkelt slag med enkelt färglagda anfanger. Inga spalter. Tryckt i Augsburg hos Anton Sorg. Denne var en av Augsburgs många tidiga boktryckare och faktiskt en av de mest framstående vid denna tiden. Om honom vet man att han utgav en mängd illustrerade böcker bl.a. reseskildringar av Marco Polo.
Olaus och Johannes Magnus: Historia de gentibus septentrionalibus tryckt i Basel på latin 1567. Antiqua.
Den första värdefulla källskriften till Sveriges geografi och kulturhistoria i äldre tider. Beskriver näringsliv, samhällsliv, seder och bruk, klimat, djur och natur i hela Skandinavien. Etnografisk värdefull beskrivning och den första karta över Norden som någonsin förfärdigats. Olaus Magnus hade också själv rest i Norrland, i Lappland och Norge i början av 1500-talet som avlatsförsäljare åt Archimboldo. Skriven av de landsflyktiga bröderna, Olaus Magnus och Johannes Magnus, varav Johannes, den äldre av bröderna varit katolsk ärkebiskop till sin död 1544 och Olaus var utnämnd av påven att ersätta honom. Olaus Magnus dog 1557. De kan båda kallas Sveriges siste katolske ärkebiskop, även om Olaus aldrig tillträdde sin post.
Istället drevs han i landsflykt av Gustaf Vasa och kom till Venedig 1538. Den första upplagan trycktes på latin hos Plantin i Antwerpen, eftersom Plantins var experter på träsnitt.
En annan mycket värdefull bok som finns Hällsjösamlingen
är Johannes Magnus Historia de omnibus gothorum Sveonumque regibus, tryckt i Rom 1554. Här har Johannes Magnus konstruerat en fantasifull konungalängd från Noaks sonson Magog. Om den boken har sagts att den visserligen är elegant skriven, men att den inte innehåller ett sant ord. Erik XIV sysselsatte sig under fångenskapen med att översätta denna bok till svenska. Därmed har han spridit en hel del förvillelser om alla Erikar och Karlar som i hundratals år förvillat våra regentlängder.
Ett utomordentligt fint exemplar med stiliga pergamentpärmar finns i Borlänge.
Ytterligare några 1500-talstryck finns i Borlänge:
Ett Plantin-Moretus-tryck från Antwerpen från år 1566.
Ett mycket vackert bokband. Plantins tryckeri startades i Antwerpen 1555 under Christopher Plantin (1520 1589), en franskfödd bokbindare och läderarbetare, och fortsattes under dennes svärson Balthasar Moretus. Tryckeriet är känt för sina många träsnittsillustrationer, sina mycket fina läderband, sin polyglottbibel utförd 1569-72 för Filip II av Spanien, och för att ha drivit fram utvecklingen till kopparstick.
Borlänge biblioteks lilla bok är emellertid ett tidigt Plantintryck utan illustrationer.
Bünting, Henricus: De monetis et mensuris sacrae scripturae. Tryckt i Stockholm av Gutterwitz 1595. Även Gutterwitz kom från Lübeck, hitkallad av Johan III och man vet t.o.m. vad han hade i lön (4 tunnor spannmål, 5 lispund humle, 1 tunna smör, 1 tunna lax, 1 tunna strömming, 10 lispund torrfisk, 2 st oxar 4 får samt från 1594 även 1 tunna salt.) Ungefär 150 skrifter lämnade hans tryckeri före hans död 1610.
Olof Rudbeck: Atland eller Manheim, vanl. kallad Atlantica, 4 delar + 1 atlasband tryckt i Uppsala 1679-1702. De två första banden trycktes hos Henric Curio och återstoden på det tryckeri som Rudbeck själv grundat. 4:e bandet var under tryckning då Uppsala härjades av en våldsam brand 1702 och i stort sett hela upplagan (utom 9 ex) totalförstördes. Med den branden förstördes en mängd naturvetenskapliga verk av Rudbecks penna och författaren stod själv på Gustavianums tak och ledde släckningsarbetet. Han återhämtade sig aldrig utan dog året därpå. Borlänge bibliotek äger alla övriga delar inkl. Atlasbandet av Atlantican. Olof Rudbeck var son till Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius. Han föddes 1630 och var ett universalsnille, medicinare, språkman, arkitekt, ingenjör och uppfinnare, känd för sina stora botaniska anläggningar i Uppsala och sina spektakulära vivisektioner i Gustavianums anatomiska teater. Han omfattade den historiesyn som kom att kallas göticismen, där han hävdade att Sverige var den västerländska kulturens vagga, d.v.s. Platons sjunkna ö (Atlantis).
Olof von Dahlén var den som senare skulle tala om för eftervärlden att detta var fantasier.
Borlänge bibliotek har alla band utom det 4:e, vilket inkluderar det värdefulla atlasbandet. Ett av banden hade
K E Hällsjö fått av en veterinär som köpt det i en låda gamla böcker på auktion i Snöån för 75 öre. Därefter har han spårat de andra banden på olika sätt.
Något av Göticismens storhetsvansinne kan spåras även i:
Magnus Abraham Sahlstedt: Stora Tuna i Dahlom och Bergom Minnesdöme, tr. 1743 (samma år som Stora daldansen).
Ett imponerande verk om än något tungläst, då det undviker utländska låneord. Tar upp alla aspekter av näringsfång och sockenliv här i Stora Tuna. Första gången Tuna benämnes som Stora Tuna.
Sahlstedt blev prost i Stora Tuna efter att ha varit regementspräst i Karl XII:s arme och bl.a. predikat för kungen några timmar inne denne blev skjuten vid Fredrikshald.