Buller i bostäder

Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrafik. Buller från tåg, flyg, fläkt- och kylanläggningar, industrier, skjutbanor och motorbanor är andra vanliga orsaker till störning.

I vår vardagsmiljö förkommer ibland hörselskadande ljudnivåer. Leksaker med höga knalleffekter och musik i hörlurar är riskfaktorer. På skjutbanor, dansställen och konserter utsätts man ibland också för höga ljudnivåer.

Stress, irritation, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar är några exempel på negativa hälsoeffekter som buller kan ge.

Bullerkällor

Installationer i bostäder som kan alstra buller är bl.a. ventilationsanläggningar, hissar, värmepumpar och fjärrvärmesystem. Buller från aktiviteter inne i byggnaden kan komma från många olika källor, t ex grannar, tvättstugor, samlingslokaler, hantverksaktiviteter m.m. Ett särskilt problem är basljudet från musikanläggningar, vilket dämpas sämre av väggar och golv.

Riktvärden

Det finns framtagna riktvärden för flera bulleralstrande samhällssektorer. Dessa riktvärden anger acceptabla bullernivåer som inte bör överskridas. Om riktvärdet överskrids ska detta normalt leda till att åtgärder ska vidtas för att klara riktvärdet. Riktvärdesnivåerna varierar beroende på källa. Ett riktvärde utgör inte en nivå där ingen människa känner sig störd utan anger en störningsnivå som får anses acceptabel. För mer information om riktvärden se länkar nedan.

Vid bedömning av buller inomhus tillämpas Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13.

Man skiljer på ljud med lång respektive kort varaktighet. För långvarigt ljud ex fläktbuller anger man ekvivalentnivån, d.v.s. medelljudnivån under en viss tid. För kortvarigt ljud, ex start och stopp av hissar anges den maximala ljudnivån.

Musikbuller

Musiken på diskotek, rockgalor och liknande tillställningar framförs ofta vid höga ljudnivåer. Ljudnivån är många gånger så hög att risk föreligger för både hörselnedsättning och tinnitus. Höga ljudnivåer förekommer också i freestyle och inne i bilar med kraftiga högtalaranläggningar. Vid bedömning av höga ljudnivåer från musik tillämpas Folkhälsomyndighetens riktvärden:

Riktvärden för lokaler och platser dit barn under 13 års ålder inte har tillträde:

Riktvärden för lokaler och platser dit både barn och vuxna har tillträde:

Verksamheter som är särskilt riktade till barn, s.k. knattediskotek eller liknande bör alltid eftersträva ekvivalenta ljudnivåer under 90 dB.

Att tänka på

• Om en verksamhet till exempel ska spela musik vid uteserveringen behöver egenkontroll genomföras. Det är ett krav enligt miljöbalken och är viktigt för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljö. Det innebär att du behöver mäta ljudnivån vid närmaste bostadsfasad vid musikspelning. Bostadsfasader dämpar vanligen buller med 30-35 dB(A). Om din verksamhet håller en musikljudnivå vid bostadsfasad på högst 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå, förväntas ljudnivån inomhus i bostaden bli ca 25-30 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Hålls musiken på denna nivå uppfyller din verksamhet sannolikt Folkhälsomyndighetens riktvärde på 25 dB(A)
• Ny mätning måste göras varje gång ljudet höjs från musikanläggningen. En gräns eller en ljudnivåvakt kan användas för att automatiskt begränsa ljudnivån från ljudutrustningen, detta utifrån förinställda parametrar.
• Verksamheten ska enligt miljöbalken kunna redovisa rutiner och resultat av egenkontrollen om Miljökontoret begär det, t ex vid klagomål.
• Din verksamhet är skyldig att vidta rimliga åtgärder om resultatet av egenkontrollen visar att det finns risk för närboendestörningar.

Vad bör du som störs av buller göra?

Om bullret alstras inom en fastighet, t ex fläktar, grannar, tvättstugor och liknande bör du i första hand vända dig till fastighetsägaren och informera om störningen. Får du ej hjälp av din fastighetsägare kan du kontakta Miljökontoret. Om bullret alstras utanför fastigheten, t ex trafikbuller, byggarbetsplatser, industrier och liknande kan du kontakta Miljökontoret eller den som orsakar bullerstörningen, till exempel väghållaren.

Åtgärder

Ansvarig för att vidta åtgärder är den som orsakar bullret. Detta
innebär att exempelvis en industri är ansvarig för att bullernivåerna från verksamheten inte överskrider gällande riktvärden vid bostäder på samma sätt som Trafikverket är ansvarig för buller för statens vägnät, tågbuller och flygbuller.

För Borlänge kommuns vägnät finns sedan 1992 en bullersaneringsplan. Planen syftar till att genom bidrag stimulera fastighetsägare att vidta bullerskyddsåtgärder. Idag är fastigheter vars fasad utsätts för 62 dBA ekvivalent bullernivå och högre berättigade till bidrag. Bidrag beviljas också för fastigheter som utsätts för minst 75 dBA maximal bullernivå nattetid vid fem tillfällen eller fler. Bidrag söks hos Borlänge Energi.

Naturvårdsverket om buller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Trafikverket om buller och vibrationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverket om buller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.