Gå till innehåll

 

Borlänge kommuns logotyp

Kulturmiljöprogram - sidan är under uppbyggnad

Ett kulturmiljöprogram fungerar som ett kunskapsunderlag att användas vid planeringsarbete och i samband med bygglovsfrågor. Ett kulturmiljöprogram ska också användas långsiktigt, som ett kunskapsunderlag för Borlängebon.

Kunskapsunderlag

Begreppet kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter.

Ett kulturmiljöprogram fungerar som ett kunskapsunderlag att användas vid planeringsarbete och i samband med bygglovsfrågor. Kulturmiljöprogrammet ska verka för att möjliggöra utbyggnad, ombyggnad, utveckling och förvaltning av Borlänge kommun på ett hållbart sätt och bidra till att Borlänge blir Sveriges byggvänligaste kommun. Kulturmiljöprogrammet förstärker Borlänges identitet.

Kulturmiljöprogrammet säkerställer samt synliggör värdebärare, det vill säga de egenskaper som är av grundläggande betydelse för en byggnad eller en plats, inom Borlänge kommun. Ett kulturmiljöprogram ska också användas långsiktigt, som ett kunskapsunderlag för Borlängebon.

Kulturmiljöer i Borlänge

Områdesindelningen i kulturmiljöprogrammet baseras på historiska gränser som förekommit i Tunabygden och Torsång, samt på topografin med olika barriärer så som vattendrag, berg och skogsmarker. Varje delområde ska i så hög utsträckning som möjligt hänga samman geografiskt och historiskt. Varje delområde i sin helhet har inventerats och beskrivits, men omfattningen kan variera beroende på bebyggelsens karaktär.

I kartfönstret nedan syns alla områden som ingår i kulturmiljöprogrammet, och till varje område hör en rapport. Rapporterna når du när du klickar i kartan. Av kartan framgår också vilka delområden som beskrivs för varje rapport.

Öppna länk i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Borlänges berättelser

Kulturmiljöprogrammet är kategoriserat utifrån fyra berättelser, tidsepoker, som tydligt påverkat Borlänge.

Bondesamhället (fram till cirka år 1870) Innan staden Borlänge kom till, bestod bebyggelsen av ett antal byar. Byarna var uppbyggda av bondgårdar, där varje gård själv producerade mat, kläder och annat som behövs i vardagen. Bostadshusen var byggda med timmer och hela familjen sov oftast i ett rum som värmdes upp av en öppen spis. Gårdens byggnader låg i en fyrkant kring en öppen gårdsplan. Varje hus hade en egen funktion och en stor gård hade inte sällan uppemot 20-40 byggnader.

Industrisamhället (cirka 1870-1930) Under andra hälften av 1800-talet genomgick hela landet stora förändringar. Industrier etablerades på många platser och järnvägen byggdes. Flera nya samhällen växte fram kring de nya järnvägsstationerna med butiker, fabriker och bostäder. På 1870-talet startade Domnarvets jernverk. Bergslaget lät bygga bostadsområden och det första bostadsområdet som byggdes var Hushagen.

Den moderna staden (cirka 1930-1970) Den här tidsperioden är viktig för det Borlänge som finns idag. På 1930-talet togs det fram en generalplan för hur bebyggelsen i Borlänge skulle utvecklas. Borlänge var inte officiellt en stad förrän år 1944, innan det bestod den av flera olika kommuner. Industrin gick fortfarande bra, och många människor flyttade till staden från landsbygden för att arbeta.

Den postmoderna staden (cirka 1970-2000) På 1970-talet gick den svenska industrin sämre, många företag flyttade utomlands eller lade ner. Det här drabbade också Borlänge, som ju till stor del är byggt kring industrin. Man började söka efter andra alternativ att profilera sig kring. En idé var att göra Borlänge till ett centrum för handel, konferenser och kunskap.