Borlänge kommun
När kommunen tar fram en detaljplan måste den genomgå några processteg. Processen bestäms av plan- och bygglagen och syftet är att säkra insyn för berörda, få fram ett bra beslutsunderlag så att marken kan användas till det den är mest lämplig för, och att förankra förslaget.
Detaljplaneprocessen startas genom att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att upprätta en detaljplan. Det kan ges utifrån en ansökan om planbesked. Läs mer om hur ansökan om planbesked går till: Ansökan om planbesked. Länk till annan webbplats.
Om det finns stora frågor eller många motstående intressen som behöver klaras ut kan dessa först behandlas i ett planprogram innan detaljplanen påbörjas. Planprogrammet är inte juridiskt bindande utan används som vägledning i det kommande arbetet med detaljplanen.
En detaljplan kan tas fram med olika förfaranden beroende på hur komplicerade förutsättningarna är. Oftast tas detaljplaner fram med så kallat standardförfarnade. Det finns vissa skillnader mellan olika förfaranden men processtegen är i huvudsak de samma.
När kommunen tagit fram ett planförslag är det dags för samråd. Syftet med samrådet är att samla in synpunkter på planförslaget från alla berörda som har kunskaper om området och synpunkter om dess framtida utformning. Synpunkterna kan komma från privatpersoner, myndigheter eller andra organisationer. Synpunkter ska lämnas in skriftligt. Länsstyrelsen ska yttra sig över alla kommunens detaljplaner.
Efter samrådet går kommunen igenom alla inkomna synpunkter. Utifrån dessa bearbetas förslaget för att sedan skickas ut på granskning. Syftet med granskningen är att visa hur samrådssynpunkterna påverkat planförslaget. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna sina synpunkter på förslaget. Synpunkter ska lämnas in skriftligt.
Efter granskningen sammanställs de synpunkter som kommit in under granskningen. Om inga större ändringar görs kan detaljplanen antas. En detaljplan får antas om marken anses lämplig för de användningar som planen reglerar. Detaljplaner som har handlagts med standardförfarande antas av miljö- och samhällsbygggnadsnämnden. Granskningsutlåtandet tillsammans med övriga planhandlingar publiceras på kommunens webbplats efter antagandet.
Den som lämnat synpunkter under planprocessen och inte fått sina synpunkter tillgodosedda får ett meddelande av kommunen om var granskningsutlåtandet finns att läsa. I de fall detaljplanen antas av kommunfullmäktige istället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kan meddelandet till den som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skickas ut innan detaljplanen antas. Huruvida detaljplanen antas av kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beror av vilket förfarande detaljplanen handlagts med.
Om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft och kan då genomföras. Detta förutsätter även att länsstyrelsen inte väljer att överpröva planen. Nu är det dags att söka bygglov för att förverkliga idén som utvecklats under processens gång. Läs mer om bygglov på kommunens sida Bygglov.
Ett beslut om att anta en detaljplan får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått denne emot. Huvudregeln är att den som vill överklaga också måste ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden. Beslutet måste överklagas inom tre veckor från det att beslutet att anta detaljplanen anslagits.
Överklagandet ska skickas till kommunen, som sedan skickar det till mark- och miljödomstolen, om överklagandet har kommit in i rätt tid.