Arbetsplatser

I Borlänge finns många arbetsplatser spridda mellan olika branscher och de ökar kontinuerligt.

Den största arbetsgivaren i staden är Borlänge kommun med cirka 4 000 anställda. Andra viktiga arbetsplatser är SSAB Tunnplåt, Trafikverket, Kvarnsvedens pappersbruk, Landstinget och Högskolan Dalarna.

IT-företag, företag inom transportområdet samt handel är branscher som växer. Borlänge har också en positiv utveckling inom de kreativa och kulturella näringarna, där musiken har en framträdande roll.

Det finns även en lång tradition av tillverkande industri, vilket har gjort Borlänge känt som en industristad. Bilden har dock ändrats under de senaste åren, och idag har Borlänge ett av Dalarnas mest diversifierade näringsliv. 

Arbetsplatser, med undantag för stora industrier som kan bullra och störa på andra sätt, kan gärna ligga i närheten av bostäder. Affärer, kontor, mindre verkstäder för reparationer, återvinningsbutiker, kaféer och restauranger tillsammans med bostäder ger en tryggare och mer intressant miljö.

Handel, kontor och service

Det finns fyra sammanhängande handelsområden i Borlänge tätort – Centrum, Kupolenområdet, Norra Backa och del av Södra Backa (Hantverkargatan-Hammargatan), med lite olika karaktär. (Områden med handel med skrymmande varor redovisas under rubriken Industri och annan ytkrävande verksamhet.)

Handeln ska fortsatt utvecklas på de områden som är avsedda för just handel. I Centrum finns de bästa förutsättningarna för att blanda handel med service och bostäder. Handeln befinner sig i en utvecklingsfas där e-handeln växer sig starkare: Borlänges gynnsamma läge som transportnod med tillgång till järnväg, väg och flygplats borde kunna skapa förutsättningar för utveckling inom området.

I centrala Borlänge finns planlagd mark för kontor tillgänglig vid bl a resecentrum, därför föreslås ingen ny mark för ändamålet. I Centrum är det också önskvärt att bygga om kontor till bostäder. Vi befinner oss i en spännande tid där mycket talar för att dagens kontorsytor och arbetssätt kommer att bli mer yteffektivt. Dels genom digitaliseringen, men även till följd av mer flexibla arbetsplatser som medför möjligheter att jobb från hemmet eller det egna bostadsområdet under de dagar då det inte är nödvändigt att vara fysiskt närvarande. 

Service – till exempel livsmedelsbutiker, apotek och vårdcentraler – finns i de norra, östra, södra och västra stadsdelarna. Centrum saknar idag en livsmedelsbutik, ett ökat antal bostäder i centrum förväntas på sikt kunna medföra underlag till en ny butik. 

Nya bostäder kan förstärka underlaget för service så att den kan bevaras och utvecklas. Om en ny stadsdel byggs öster om Barkargärdet kommer service att behöva byggas ut, i den nya stadsdelen alternativt att befintlig service i Domnarvet stärks.

Borlänge sjukhus är ett närsjukhus som ligger i Bergeby vid Domnarvet. Där finns också Domnarvets vårdcentral. Andra vårdcentraler ligger i Jakobsgårdarna, Kvarnsveden och Gylle. 

På kartan visas befintliga handelsområden och viss befintlig service.

Större karta, öppnas i ny flik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planeringsinriktningar

• Befintliga handelsområden ska fortsatt utvecklas och stärka Borlänge som handelsstad.

• Nybyggnation av kontor i centrala Borlänge ska i första hand ske på redan planlagd mark för kontor.

• Vi ska i planeringen visa öppenhet och skapa förutsättningar för effektivare arbetsplatser och arbetssätt. 

Industri och andra ytkrävande verksamheter

Industrier och andra ytkrävande och bullrande verksamheter behöver oftast ligga avskilt från bostäder och andra arbetsplatser för att inte störa. Det kan också finnas risk för olyckor och utsläpp av farliga ämnen.

SSAB och Kvarnsvedens pappersbruk är två stora tillverkningsindustrier som ligger mitt i staden. Södra Backa är ett industriområde i centrala Borlänge, med god anslutning till järnvägen genom industrispår. Det är en viktig konkurrensfördel att kunna erbjuda industritomter med järnvägsanslutning så centralt. I Södra Backa ligger idag även Södra Backa Combiterminal, där omlastning sker för transport av gods mellan väg och järnväg. Även Rågåkers industriområde har anslutning till järnväg.

Andra industriområden finns vid Fågelmyravägen, Islingby, Åselby, Romme, Rågåker och Norra Backa (södra delen). På Åselby industriområde finns även handel med skrymmande varor. Verksamheter som kräver stora områden är Dala Airport, Romme travbana och Fågelmyra återvinningsanläggning och bergtäkt.

Det finns behov av att kunna erbjuda mark för tillverkande industrier, lager, distributionscentraler, handel med skrymmande varor med mera. Det är viktigt att kunna erbjuda mark i anslutning till större vägar och järnväg. Mark i anslutning till järnväg bör reserveras för verksamheter som har behov av järnvägsanslutning.

Nya områden för industri och annan ytkrävande verksamhet föreslås vid Fågelmyravägen. Ett område för en ny omlastningscentral föreslås intill järnvägen öster om Ludvikavägen. En ny omlastningscentral är på sikt viktig för att Borlänge ska kunna utvecklas som transportcentrum.

Under de senaste åren har stora företagsetableringar av exempelvis datacenter, batterifabriker och liknande skett runtom i Sverige, vilket är en utveckling som förväntas fortsätta. Beredskap för att bemöta och konkurrera om dessa ska finnas. 

På sikt kan en samordning och effektivisering av befintliga industriområden göra att fler företag får plats där. Savelgärdet är ett sådant område. En strategi för att effektivisera nyttjandet av befintlig planlagd mark för industri/verksamheter bör tas fram. 

På kartan visas förslag till nya områden för industri och andra ytkrävande/ störande verksamheter - de mörklila områdena. De ljuslila områdena är redan bebyggda eller planerade för industrier och ytkrävande/störande verksamheter.

Större karta, öppnas i ny flik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planeringsinriktningar 

• Vi ska fortsatt nyttja Borlänges strategiska läge för att stärkas och utvecklas som transportnav i regionen.

• Strategiskt värdefull mark för en ny omlastningscentral ska reserveras. 

• Nyttjandet av befintlig planlagd arbetsplatsmark ska utredas med syfte att effektiviseras.

• Beredskap för etableringar med krav på större markområden med tillgång till god kraftöverföring och kylning ska finnas.