Miljöstörande verksamheter och farligt gods

I Borlänge tätort finns flera verksamheter som hanterar eller framställer farliga ämnen. På vägar och järnvägar transporteras farliga ämnen, så kallat farligt gods. Kommunen måste ta hänsyn till olycksriskerna i sin planering, för att undvika att människor skadas om det händer en olycka där farliga ämnen är inblandade.

Kommunen kan rekommendera vilka vägar där farligt gods får transporteras, även om farligt gods får transporteras på samtliga vägar. De vägar som rekommenderas inom Borlänge är E16, väg 50, väg 70 och Fabriksgatan. Alla järnvägar får transportera farligt gods.

De företag och industriområden i Borlänge som hanterar större mängder farliga ämnen och därför bedöms som farliga (s k riskkällor) är SSAB, Kvarnsvedens pappersbruk, Bäckelunds kraftvärmeverk, Swecrom, rangerbangården, Dala Airport, Borlänge Combiterminal, Södra Backa industriområde, Rågåkers industriområde samt bensinstationer.  Det finns även mark reserverad för en ny omlastningscentral vid Lusberget.

Riskbedömning i fördjupad översiktsplan

Det vanligaste sättet att undvika olycksrisker är att inte bygga i närheten av riskkällorna. Olika myndigheter redovisar vilka avstånd som är rimliga i förhållande till hur farlig verksamheten är, ett exempel är Länsstyrelsen Dalarnas vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods (2012). Om man vill bygga närmare än de rekommenderade avstånden måste kommunen göra en s k riskbedömning för att klargöra vilka risker som finns samt om det finns åtgärder som kan genomföras för att minska riskerna. Då kan det vara möjligt att bygga närmare riskkällan. Sådana åtgärder kan till exempel vara att anpassa utformning av byggnaden eller att använda särskilda fasadmaterial. Vad man vill bygga, och vilka riskerna är på den aktuella platsen, har också betydelse.

Vi vill bygga fler bostäder i centrala Borlänge, för att få en levande och upplevelserik stadsmiljö där många har nära till kollektivtrafik och annan service. Eftersom flera riskkällor påverkar de centrala stadsdelarna har vi gjort en riskbedömning i den fördjupade översiktsplanen. Utsätter vi människor för risker som inte är acceptabla, om vi bygger i närheten av vägar, järnvägar och industrier? 

I en riskbedömning värderas olycksrisken dels till risken för enskilda individer (individrisk), men också till risken för en grupp av människor (samhällsrisk).  Utifrån värderingen tas bl a rekommenderade avstånd fram som ska användas i den fysiska planeringen. I de fall då de rekommenderade avstånden skiljer sig mellan individrisk och samhällsrisk ska det mest konservativa väljas.

Riskbilden är alltid föränderlig vilket betyder att förändringar kan uppstå i verksamheter, vilket kan påverka dess riskpåverkan mot omgivningen. Det är därför viktigt att kontinuerligt uppdatera riskbilden och att bevaka den.

Samhällsrisk

Beräkning av samhällsrisken grundas på mängden människor inom ett visst område, dvs. befolkningstätheten, omkring riskkällan. Samhällsrisken beräknas för ett större område, ofta 1 km2, och de åtgärder som kan göras för att minska samhällsrisken berör således oftast större områden. Det kan vara en eller flera stadsdelar som berörs. Därför är det viktigt att behandla just samhällsrisken i den fördjupade översiktsplanen. 

En beräkning av samhällsrisken för bostadsbebyggelse har tagits fram för de centrala delarna av Borlänge, mer specifikt Centrum och Domnarvet. Inom dessa områden föreslås ett stort antal bostäder med närhet till flera stora riskkällor (ex SSAB, transport av farligt gods etc). Planerad bebyggelse riskerar att byggas inom de riskhanteringsavstånd som riskkällorna medför.

Samhällsriskbedömningen grundar sig på den befolkningsmängd som finns idag, men även för den ökning i befolkning som planerad bebyggelse kan medföra. Beräkningen visar att samhällsrisken inom områdena blir så omfattande att det på vissa platser kan krävas säkerhetshöjande åtgärder. Åtgärderna görs för att risknivån ska bli acceptabel och de ska bidra till att så få människor som möjligt ska drabbas vid en eventuell olycka i samband med hantering, förvaring eller transport av farligt gods.

Ett antal åtgärder har studerats i beräkningen och de som föreslås avser endast om- och nybyggnation.

Större karta, öppnas i ny flikä Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Individrisk

Beräkning av Individrisken grundas på sannolikheten för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Det syftar till att tillse att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risker.

I beräkningen av individrisken inom Borlänge tätort har s k riskhanteringsavstånd tagits fram utifrån riskkällorna. Inom riskhanteringsavståndet behöver en riskbedömning genomföras för att utreda riskerna samt föreslås åtgärder för att minska risknivåerna så att bostadsbebyggelse kan uppföras. Förutsatt att samhällsrisken är hanterad, se ovan, innebär planering utanför redovisade riskhanteringsavstånd att inget ytterligare beslutsunderlag avseende olycksrisker, alltså riskbedömningar, behöver tas fram. Det behöver dock redovisas i planhandlingarna att vetskap finns om risksituationen och att risknivåerna är tolerabla.

I beräkningen har även bebyggelsefritt avstånd fastställts. Det markerar ett område inom vilket bostadsbebyggelse helt bör undvikas.

Baserat på tillgängligt underlag för individrisken redovisas två typer av riskhanteringsavstånd: verksamhetsanpassade respektive schabloniserade riskhanteringsavstånd. Med schabloniserade riskhanteringsavstånd menas avståndet från riskkälla baserat på avstånd framtagna i nationella eller regionala vägledningar.

För Dala Airport finns inga underlag som redogör för de risker som flygplatsen innebär för närområdet framtagna och schabloniserade riskavstånd har heller inte gått att återskapa (markerat som N/A i tabellen nedan). Det innebär att en riskutredning ska utföras vid planering i närheten av flygplatsen.

*Kvarnsvedens pappersbruk: Vid större exploateringar som exempelvis hela bostadskvarter, vårdanläggningar eller andra samhällsviktiga funktioner i närheten av anläggningen ska en mer utförlig riskbedömning göras för att bedöma lämpligheten.

Riskbedömning i detaljplan

När riskbedömningen ska hanteras i detaljplanerna ska ovan presenterade åtgärder, både i individ- och samhällsrisken, användas som utgångspunkt. Det är dock viktigt att huvudsyftet med åtgärden, och därmed riskminimeringen, säkerställs i detaljplanen.

För att säkerställa att åtgärderna vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen. Åtgärderna ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med plan- och bygglagen (2010:900). Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd.

I varje detaljplan ska en övergripande riskbedömning göras för att uppmärksamma platsens ev risksituation och vilka åtgärder som krävs för att risknivåerna ska anses vara tolerabla. Vad man vill bygga och vilka riskerna är på den aktuella platsen har stor betydelse. Det kan vara olämpligt att tillämpa riskhanteringsavstånden för vissa känsliga verksamheter, ex vård och skola. I bedömningen är det även viktigt att vid korta avstånd utreda eventuella konsekvenser av en olycka snarare än sannolikheten för att olyckan ska ske.

Checklista för övergripande riskbedömningar

Som stöd för övergripande riskbedömningar i detaljplan har, i samband med den fördjupade översiktsplanen, en checklista tagits fram. Den kan med fördel användas i planbeskedsutredningar för att ge en tidig indikation av planområdets riskbild. Som stöd kan även Länsstyrelsen Dalarnas vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods (2012) användas.

Identifiering av risker

- Finns det inom eller i närheten av planområdet verksamheter som kan medföra risker för exploateringen, såsom industrier och/eller transportleder för farligt gods?

Bedömning

- Vilken typ av verksamhet/markanvändning föreslås inom planområdet? Uppmuntrar den till stadigvarande vistelse? Hur ser persontätheten ut, i vilket tillstånd är berörda personer i? Lokalkännedom? Rörlighet?

- Hur ser den fysiska platsen ut inom och mellan planområde och riskobjekt? Finns det faktorer såsom topografi, barriärer etc som kan minska/förhöja risknivån?

- Är det lämpligt att planlägga området utifrån ett riskhänseende?

Åtgärder

- Kan det krävas åtgärder för att minska risknivån för planområdet? Nya barriärer, lägre exploateringsgrad, annan verksamhet, längre avstånd etc?