Dela sidan på sociala medier

Borlänge

Borlänge var från början en liten by i Stora Tuna socken. Äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting, den 13 oktober 1390. I detta brev talas om en nämndeman Ingebjörn i Borlaengio by.

I mitten av 1500-talet fanns tolv "bondegårdar" i byn. Dessa låg runt Sims myr, som tidigare hette Rude damm. Att Borlänge inte var någon ort av betydelse så sent som 1869 kan man se på en karta upprättad samma år. Där fanns inte Borlänge utsatt, ej heller Domnarvet, däremot Hushagen, Hovgården, Forsbacka, Smedsbo, Hinsbo, och flera småbyar. Det var först under 1870-talet som Borlänge började bli en ort att räkna med.

År 1875 var järnvägen Falun - Borlänge - Ludvika klar. Domnarfvets Jernverk hade börjat byggas 1873 och år 1877 blåstes den första masugnen igång.

Som första byggnad i det blivande samhället uppfördes 1875 järnvägsstationen. Förutseende hantverkare och köpmän insåg att här måste det bli ett framtida handelscentrum. Folk fick arbete i järnverket och runt omkring fanns de både rika och folkrika socknarna Stora Tuna, Gagnef, Torsång, och Gustafs. 

År 1883 förstod innevånarna i samhället att något måste göras för att få till ordnade förhållanden, som det heter i Borlänge stationssamhälles första protokoll. I september sammankallades 43 husägare och hyresgäster till ett möte. Borlänge stationssamhälles utveckling fram till dagens Borlänge kommun kan sedan följas i protokoll och handlingar som förvaras i centralarkivet. 

Borlänge ville redan tidigt bryta sig ut från Stora Tuna socken och så skedde också när man fick köpingsrättigheter 1898. I kyrkligt hänseende tillhör man dock fortfarande Stora Tuna församling. 

Här följer några data om Borlänge och uppgifter om vilka som suttit ordförande i de viktiga nämnderna och styrelserna under de gångna åren. 

1883-1891 Borlänge stationssamhälle

Styrelseordförande Baningenjör G. W. Liljeqvist

1892-1897 Borlänge municipalsamhälle

Municipalstyrelsens ordf. Baningenjör G. W. Liljeqvist

1898-1943 Borlänge köping

Borlänge har nu brutit sig ut från Stora Tuna socken.

Kommunalfullmäktiges ordförande
1919 - 1923 Intendent Rob Carlsson
1924 - 1931 Färghandlare Algot Tapper
1932 - 1941 Landsfiskal Bror Lind
1942 - 1943 Banmästare O. Svensson

Kommunalnämndens ordförande
1898 - 1923 Baningenjör G. W. Liljeqvist
1924 - 1927 Handlare D. Lundvall
1928 - 1931 Handlare L. F. Hasselkvist
1931 - 1943 Ingenjör O. Ranström

1944 - 1970 Borlänge stad

Domnarvets kommun införlivades med Borlänge.

Stadsfullmäktiges ordförande
1944 - 1947 Landstingskamrer C. Edv. Jansson
1948 - 1970 Bokhållare John Kypengren

Drätselkammarens ordförande
1944 - 1950 Banmästare O. Svensson
1951 - 1967 Förman J. G. Elfsberg
1968 - 1970 Folkskollärare Börje Andersson

1971 - Borlänge kommun

Stora Tuna kommun införlivades med Borlänge.

Kommunfullmäktiges ordförande
1971 - 1972 Gjutare Stig Österberg
1973 - 1998 Ombudsman Melker Davidsson
1999 - 2003 Filare Georg Karlsson
2003-03 - 2003-11 Pär Sixtensson
2003-11 - Yvonne Karlén

Kommunstyrelsens ordförande
1971 - 1980 Folkskollärare Börje Andersson
1981 - 1998 Filare Georg Karlsson
1999 - 2006 Peter Hultkvist
2006 - 2011 Nils Persson
2011 -  Jan Bohman

Sidan senast uppdaterad