Borlänges fotohistoria digitaliseras

Hur såg Borlänge ut på 1900-talet och var låg tågstationen förut? Svaret på frågorna går att hitta bland de nästan en miljon gamla fotografier som finns sparade i kommunens arkiv. Nu ska de digitaliseras och bli tillgängliga för alla.

– Här nere är det, säger Leena Kalliokoski, kulturutvecklare på Borlänge kommun. Hon tänder lampan och ett lysrörsgult ljus lyser upp rummet. Med lätta steg börjar hon lotsa igenom stadsbibliotekets trånga källargångar långt under markplan. Bakom henne går Sören Nyström, före detta kommunbiolog i Borlänge men också engagerad i det så kallade Rädda bilden-projektet. När de kommit allra längst in i källargången öppnar Leena en dörr och kliver in i ett gammalt skyddsrum.

Rummet är fullt med flyttkartonger, pärmar uppradade i datumordning, byråer och sekretärer. Alla fyllda med Borlängehistoria i form av gamla fotografier. Den äldsta från 1860-talet. Här nere har Leena Kalliokoski sorterat och katalogiserat tusentals bilder. Till sin hjälp har hon haft ideella krafter, bland annat Sören Nyström och hans vänner från Rädda Bilden-projektet.

En miljon bilder i arkivet

– Totalt finns det ungefär en miljon historiska bilder på Borlänge, både här och i klimatarkivet på stadshuset, säger Sören Nyström som varit engagerad i projektet sedan 90-talet.

– Man förflyttas verkligen i tiden när man tittar på de här fotografierna och det är så häftigt. Tänk att många av dem snart kommer finnas på internet också, säger Leena Kalliokoski. Hon bläddrar bland några bilder i en kartong och tar upp ett fotografi på Borlänge tågstation där den låg en gång i tiden. I änden av Stationsgatan.

Fotoinsamling startade på 70-talet

Insamlingen av den enorma bildsamlingen började på 70-talet när dåvarande kommunalråd Börje Andersson fick syn på några album i kommunens centralarkiv. Albumen innehöll bilder från hovfotografen Robert Östling som 1943 hade fått i uppdrag att dokumentera Borlänges innerstad inför att Borlänge skulle bli stad vid årsskiftet 1943/1944.

– Börje Andersson blev eld och lågor och ville bygga vidare på det. ”Tänk vilken kulturskatt det blir för framtiden om vi lyckas bevara gamla bilder från Borlänge”, tyckte han och det var då projektet ”Rädda bilden” startade och insamlingen av gamla fotografier började, säger Sören Nyström.

"Om det skulle brinna nu finns historien ändå kvar"

Sören Nyström, hans föregångare och andra engagerade har under åren samlat in bilder, digitaliserat dem och släppt flera böcker om Borlänges historia. Den första kom redan 1983.

Men 2018 lades digitaliseringsdelen av projektet på is tills Leena Kalliokoski fyra år senare fick uppdraget att ”reda ut Borlänges bildarkiv”. Hon trodde från början att det handlade om att scanna in 86 500 negativ som ännu inte hade scannats in. Men det slutade med att hon organiserade upp ett helt nytt arkiv i skyddsutrymmet under Borlänge stadsbibliotek. Dessutom hittade hon ett sätt att kunna samla bilderna digitalt på webben för att kunna göra dem tillgängliga och nedladdningsbara för allmänheten.

– Hittills har jag lagt in runt 15 500 bilder på webbsidan och även om alla bilder inte kommer få plats i det digitala bildarkivet hoppas jag på att få in ett par hundratusen till i alla fall. Tänk, skulle det nu råka brinna så är det inte kört utan historien finns kvar och det är jätteviktigt, säger Leena Kalliokoski.

– Ja på det här sättet garderar vi oss för om exempelvis klimatarkivet skulle gå upp i rök och så blir bilderna tillgängliga för Borlängebon på ett annat sätt och det känns viktigt tycker jag. Det är så otroligt mycket som ryms i ett fotografi. En bild säger mer än tusen ord är kanske ett ordspråk men det stämmer väldigt bra, säger Sören Nyström.

Digitala bildarkivet tillgängligt 6 juni

Den 6 juni 2024 lanseras webbsidan med de runt 15 000 bilderna. Samtidigt kommer en utställning med ett urval av bilder ställas ut på Gammelgården i Borlänge. För Leena Kalliokoski är det nu en pirrig, stressig och hoppfull tid som väntar.

– Det har tagit så väldigt med tid men det är värt det, för jag är glad varje dag jag går till jobbet. Sedan har jag fått träffa många härliga människor och det är sådana kontakter som gör mig lycklig, säger Leena.

Hon och Sören lägger tillbaka några svartvita porträttfoton på tidigare generationer av Borlängebor som de precis stått och beundrat. Några av dem kommer så småningom gå att hitta på webben.

Leena släcker lampan, stänger igen den tunga skyddsdörren och börjar den labyrintlika vägen upp till markplan, till sitt ombonade kontor och till datorn och scannern som väntar på att få ta emot fler bilder.