Våld i nära relation – en viktig fråga för socialtjänsten

– Vi på myndighetssidan är egentligen bara en del av helheten som arbetar med frågan om våld i nära relation, men vi är ju den delen som kan bevilja insatser och skydd när borlängebor söker hjälp, säger Lena Petrisi, biträdande enhetschef för barn- och familjeenheten i Borlänge kommun.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem. Det förekommer i alla delar av samhället; oberoende av faktorer som socioekonomisk tillhörighet, kultur, ålder, kön och sexuell läggning. Bland de våldsutsatta är det däremot en tydlig överrepresentation av kvinnor som utsätts för våld av män – oftast av en partner eller före detta partner.

Inom individ- och familjeomsorgen/socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar tre socialsekreterare enbart med våldsutsatta vuxna.

– Deras främsta arbetsuppgifter är att göra utredningar och riskbedömningar samt bevilja och följa upp olika insatser. Samtalsstöd på öppenvården är den vanligaste insatsen men i riktigt allvarliga fall kan vi erbjuda placering på skyddat boende – eller i ett familjehem. Vi har också egna jourlägenheter, säger Lena Petrisi.

Socialsekreterarna som jobbar med våld i nära relation är också ofta ett stöd i kontakten med andra myndigheter. Den våldsutsatta kanske behöver hjälp med att få komma till psykiatrin för traumabehandling, kontakta Skatteverket för att få skyddade personuppgifter eller hjälp med försörjningsstöd. Det kan också handla om kontakt med polisen gällande riskbedömningar, till exempel om förövaren är häktad och sedan släpps.

– Socialsekreteraren blir ofta lite som spindeln i nätet då det kan vara olika, individuella utmaningar som den utsatta kan få i en sådan här situation, säger Lena Petrisi.

Jobbar endast med egna ansökningar

De flesta ärenden om våld i nära relation som kommer in till socialtjänsten är sådana där de utsatta själva ringer in till mottagningen och säger att de vill ha hjälp. I vissa fall kan det också vara så att en orosanmälan kring ett barn lett till en kontakt med socialtjänsten och att den våldsutsatta vuxna via den kontakten gör en ansökan för egen del.

– Vi kan inte jobba med tvång, utan de våldsutsatta måste själva vilja ha hjälpen. Sedan vet vi att det inte är lätt för de här personerna att ta steget att söka hjälp. Det är tyvärr förenat med så mycket skam och skuld och många har blivit nedbrutna under lång tid. Men vi finns här för att hjälpa, säger Lena Petrisi.

Just nu har socialsekreterarna som jobbar med våld i nära relation sammantaget runt 50 aktiva ärenden. Det betyder dock inte att det ”bara” finns 50 kvinnor/personer som utsätts för detta i Borlänge. Mörkertalet är stort, vilket till viss del kan bero på en rädsla att söka hjälp.

Många våldsutsatta kvinnor är, enligt Lena, rädda för att deras barn ska bli omhändertagna av socialtjänsten om de berättar att de är utsatta för våld. Men att som kvinna vara utsatt för våld är i sig inte ett skäl för omhändertagande. Från den 1 april 2024 har det däremot kommit ny lagstiftning som stärkt barnperspektivet.

– Om barnen har levt i en hemmiljö där mamman blir slagen, då kan man anta att de också är utsatta för våld eller åtminstone har upplevt våld. I de fall kvinnan är i behov av skyddat boende kan barnen då få följa med mamman utifrån beslut från oss, utan att vi har den andra vårdnadshavarens samtycke, säger Lena Petrisi.

Erbjuder också hjälp till förövare

Förutom ansvaret att hjälpa våldsutsatta, har kommunen också skyldighet att erbjuda hjälp till förövare. Den hjälpen finns i form av samtalsstöd med personal utbildad på området.

– Det är alldeles för få förövare som vill prata om det här, men det kanske inte är så konstigt. För att de ska vilja ta emot hjälpen krävs det ju en självinsikt och ett erkännande av att problemet ligger hos dem själva snarare än hos den utsatta, säger Lena Petrisi.

Framtidshopp och tro på att kunna göra skillnad

Även om våld i nära relation är ett stort problem i samhället vill Lena tro att det finns hopp. Till exempel genom den nya socialtjänstlagen som kommer till sommaren och betonar vikten av förebyggande, tidiga insatser och snabbare vägar till hjälp.

– Det bästa med det här jobbet är att vi ju kan göra skillnad. Vi kan göra skillnad för dem som verkligen behöver ha en förändring. Vårt arbete kan till och med rädda liv!