Våld i nära relation – här finns stöd till utsatta i Borlänge
Det är inte ditt fel om du utsätts för våld i en nära relation, du är inte ensam och det finns hjälp att få! I Borlänge erbjuder både den kommunala öppenvården och den ideella föreningen Kvinnojouren Borlänge kostnadsfritt stöd till personer som utsatts för våld i nära relation.
Öppenvårdens lokaler ligger centralt men ändå lugnt och avskilt i en flervåningsbyggnad på Maskinistgatan, i närheten av Kupolen. Här tar Åsa Vestin och hennes kollegor emot vuxna Borlängebor som på olika sätt utsatts för våld i nära relation. I de allra flesta fall är det kvinnor som är eller har varit utsatta av en manlig partner som hör av sig och kommer till mottagningen.
– Du kan vara så anonym du själv vill när du kontaktar oss. Ibland har jag bara ett förnamn och ett telefonnummer till den som söker stöd, säger Åsa Vestin, familjebehandlare på öppenvården i Borlänge kommun, med särskilt fokus på våldsutsatta vuxna.
Hur situationen ser ut för dem som söker stöd är olika. Vissa lever fortfarande med förövaren. I de fallen handlar stödet och samtalen mycket om de våldsutsattas säkerhet och hur de ska kunna lämna och ta sig ur förhållandet. Andra har redan lämnat relationen men är fortfarande utsatta för eftervåld, det vill säga olika former av trakasserier. Ytterligare en kategori har lämnat förövaren och utsätts inte längre för våld men behöver stöd i att bearbeta det de varit med om.
– En del kommer på ett eller två samtal, en del har jag bara ett telefonsamtal med och vissa behöver stöd under en längre tid, säger Åsa.
Viktigt att fråga – svårt att inse och berätta
Åsa berättar att förhållanden där det förekommer våld, ofta har börjat med stor förälskelse och intensiv uppvaktning från partnern. Den bindning som uppstår då och den fortsatta växlingen mellan våld och värme är väldigt förrädisk.
– Våld i nära relation är ju inte bara fysisk misshandel – och framför allt börjar det aldrig med det. Skulle det göra det vore det mycket mindre komplicerat, men det här är något som smyger sig på och sakta men säkert bryter ned en person, säger Åsa.
Det första varningstecknet, enligt Åsa, brukar vara att man blir begränsad, hindrad och kontrollerad.
– När kvinnan – som det ju oftast handlar om – tänkt träffa en kompis kan partnern till exempel säga: ”Men ska du träffa henne igen – är det inte bättre att vi är hemma och myser?” Och i början kanske hon tycker att det bara är ett tecken på hur mycket han älskar henne. Men sen fortsätter det så där; ”Nej, men din mamma, hon är ju si och så . . .”. Våldsutövarna pratar ofta ner alla som är viktiga runt personen, säger Åsa.
Ju mindre kontakt med omvärlden det blir, desto svårare blir det också att stå emot och inte tro på det förövaren säger när han påstår att hans beteende i själva verket beror på kvinnan själv och det hon gör eller säger. Genom att den utsatta blir skuldbelagd, nedbruten och ofta känner både skuld och skam, är det ett stort steg att själv ta kontakt och be om hjälp. Därför är det viktigt att omgivningen reagerar och vågar fråga vid misstanke om att någon inte har det så bra i sin relation.
– Kanske svarar personen att det är jättebra, men då har tanken ändå väckts. Så nästa gång du eller någon annan frågar kanske det blir ett annat svar och det som till slut öppnar upp för att våga be om hjälp, säger Åsa Vestin.
Kvinnojouren Borlänge
I Borlänge finns också Kvinnojouren Borlänge, en ideell förening som precis som öppenvården erbjuder kostnadsfri samtalsmottagning men som även kan hjälpa till med skyddat boende. Emma Momqvist och Sara Stenberg är två av fyra heltidsanställda. Dessutom finns ett fyrtiotal jourkvinnor engagerade som bland annat hjälper till med att bemanna chatten.
Till Kvinnojouren och dess ”systerjour”; Tjejjouren Dalia, vänder sig kvinnor och tjejer för att prata om hur de mår.
– De flesta som söker stöd, speciellt i chatten, söker inte direkt stöd för våld, utan mer allmänt för sitt mående. Det kan handla om ångest, oro, ätstörningar eller suicidtankar. Men när man hittar kärnan så är det ofta kopplat till våld, berättar Emma.
Precis som Åsa på öppenvården, har Emma och Sara erfarenheten att många inte själva ser sig som våldsutsatta, hur grovt våldet än är. Våldet normaliseras med tiden och den som utsätts förlorar möjligheten att se sin egen verklighet utifrån.
– Bland dem som ringer är det väldigt vanligt att de inleder med att de inte vet om de ringt rätt – men det upptäcker vi oftast ganska snabbt att de har, säger Sara.
– Det är inte ovanligt att familj och vänner är bortkopplade eller har väldigt liten kontakt för att kvinnan blivit isolerad. Det är bara partnern som speglar henne med vad han tycker är normalt, rätt och fel, säger Emma.
Föreläsningar och utbildningsinsatser
De som jobbar på Kvinnojouren Borlänge har alla olika utbildningsbakgrund och erfarenheter, men gemensamt är deras specialkunskap om våldets mekanismer.
– Vår kunskap och förståelse för hur våldet fungerar är det viktigaste för att vi ska kunna hjälpa någon att frigöra sig. Det, tillsammans med ett stort engagemang, säger Emma.
Utöver arbetet med samtalsmottagning och annat stöd direkt till våldsutsatta, jobbar Kvinnojouren med olika insatser för att öka medvetenheten och kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det kan till exempel vara genom besök och föreläsningar på skolor och arbetsplatser, eller genom informationsspridning i sociala medier. Inom kort kommer de också att hjälpa till med en utbildningsinsats inom socialtjänsten i kommunen.
– Vi kommer att utbilda personalen i att fråga om våld. Det är ofta väldigt svårt att berätta – eller så förstår man inte ens att man är våldsutsatt. Därför är det viktigt att den som jobbar i ett yrke där man behöver fråga om våld, kan fråga på ett bra sätt. Målet är ju att identifiera och fånga upp fler våldsutsatta för att kunna erbjuda hjälp, säger Emma.
Att informera och sprida kunskap i olika sammanhang är något Emma Momqvist verkligen tycker om med sitt jobb. Det och att jobba direkt med kvinnor som behöver stöd; att se hur de på Kvinnojouren kan vara med och göra skillnad i kvinnors liv. Sara Stenberg håller med:
– Det bästa med jobbet är alla möten och att få följa de här kvinnorna på resan. De kan vara väldigt nedbrutna när de först kommer – och att då få se hur de tar sig upp och vidare och blommar ut; det är fantastiskt!
Viktiga medskick till den som är utsatt för våld i nära relation
- Det är inte ditt fel!
- Du är inte ensam!
- Allt våld är våldsutövarens ansvar.
- Det är inte lätt, men våga berätta! Ta kontakt även om du känner dig osäker på vad du egentligen varit med om och upplevt i din relation.
- Du kan vara så anonym du själv önskar.
- All rådgivning och samtalsstöd är gratis, både på öppenvården och hos Kvinnojouren.
Kontakt
Öppenvården, Borlänge kommun
Telefon: 0243-666 40 (mottagningstelefon) alt. 0243-740 00 (servicecenter – fråga efter kontakt med dem som jobbar med kvinnofrid eller våld i nära relation på öppenvården)
Kvinnojouren Borlänge
Telefon: 0243-814 01 (vardagar kl. 13-16)
Mer information och länk till chatt: Kvinnojouren Borlänge Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Mer information
Vad är våld i nära relation?
Med våld i nära relation menar vi våldsamma handlingar från en person som står dig nära. Det kan vara en partner, en sambo, en förälder, ett syskon eller någon annan form av släktrelation. Våldet kan vara av olika slag, till exempel fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller ekonomiskt.
Vem som helst kan utsättas för våld i en nära relation – oavsett ålder, kultur, kön, könsidentitet, sexuell läggning o.s.v. Alla som blir utsatta för våld har rätt till stöd och skydd och ett liv fritt från våld.
Vad räknas som våld?
Våld är handlingar som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får någon att göra något mot sin vilja eller avstå ifrån att göra något som den vill. Viktigt att komma ihåg är att det alltid är den som använder våld som bär hela ansvaret – inte den som utsätts.
Psykiskt våld
Hot, tvång, trakasserier, glåpord och att bli hånad/förlöjligad är exempel på psykiskt våld. Det kan också vara att bli utsatt för kontroll och social isolering.
Fysiskt våld
Exempel på fysiskt våld är att bli utsatt för örfilar, knytnävsslag, slag med redskap, knivstick, sparkar och stryptag. Det kan också vara att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar.
Sexuellt våld
Att tvingas utföra sexuella handlingar, bli tafsad på och/eller få kränkande kommentarer där man blir kallad för nedsättande sexuella ord är exempel på sexuellt våld.
Materiellt våld
Kan till exempel vara att gemensamma eller personliga tillhörigheter/ägodelar förstörs av den som utövar våld.
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan till exemepl vara att någon du lever med inte tillåter dig att ha egna pengar eller kontrollerar hur du använder ditt bankkonto. Det kan också vara att bli tvingad till att utföra ekonomiska olagligheter.
Försummelse
Exempel på försummelse är att inte få behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. Det kan till exempel vara att bli nekad till att få hjälp med att komma ur sängen, få för lite eller för mycket mat eller felaktig medicin.
Tidigare publicerat: Våld i nära relation – en viktig fråga för socialtjänsten
En vecka fri från våld
För att öka medvetenheten och uppmärksamma arbetet kring våld i nära relation genomförs årligen kampanj- och aktivitetsveckan ”En vecka fri från våld” (vecka 47) runt om i landet.
I direkt anslutning till veckan följer ”Orange Day” den 25 november - den dag som FN:s generalförsamling instiftat som den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor.