
Sara Fernlund (S) och Cilla Rodin (S), ordföranden i skolnämnden respektive social- och arbetsmarknadsnämnden, är nöjda med den utredning som gjorts och ser fram emot att följa det fortsatta utvecklingsarbetet inom förvaltningarna.
Att ta oro på allvar – utredning vägleder i viktigt utvecklingsarbete
Av de orosanmälningar som årligen kommer in till socialtjänsten leder cirka 30% till vidare utredning. Vad händer med resten? Kan vi göra mer? Det är, förenklat uttryckt, frågor som legat till grund för utredningen ”Att ta oro på allvar”.
I april 2024 fick social- och arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen i uppdrag av politiken att gemensamt utreda och föreslå lämpliga arbetssätt och samverkansformer mellan förskola/grundskola och socialtjänst.
– Målsättningen är att alla barn och unga i Borlänge ska få det stöd de behöver för att klara sig genom skolan och må bra. Ingen får ”tappas bort” och vi får inte riskera att eventuella problem växer för att vi inte gjorde mer när anmälan om oro först kom in, sade Sara Fernlund (S), ordförande i skolnämnden, i samband med att uppdraget gavs till förvaltningarna förra året.
Utifrån uppdraget har fokus för utredningen ”Att ta oro på allvar” varit att se över hur Borlänge kommun hanterar de orosanmälningar för barn som kommer till socialtjänsten men som inte leder till vidare utredning och insatser – på grund av att skälen för oro inte bedöms tillräckligt allvarliga.
Nuvarande arbetssätt och rutiner har kartlagts och verksamheterna har fått göra en bedömning av nuläget, identifierat brister och uttryckt önskemål om utvecklad samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst. Kartläggningen visar att en regelbunden och tydlig samverkan saknas idag, framför allt på individnivå, det vill säga när det handlar om enskilda barn som det finns en oro för.
När utredningen nu är klar och berörda nämnder har godkänt slutrapporten och dess rekommendationer, kan förvaltningarna fortsätta med det utvecklingsarbete som behöver göras.
– Utredningen är omfattande, innehållsrik och riktigt bra. Rapporten ger en tydlig bild av nuläget och vilka utvecklingsbehov som finns. Nu återstår att genomföra rekommendationerna i praktiken. Det här kommer att göra skillnad på riktigt och jag ser fram emot att följa det fortsatta arbetet, säger Cilla Rodin (S), social- och arbetsmarknadsnämndens ordförande.
Så går vi vidare – utredningens rekommendationer
I sammanfattningen av den drygt 40 sidor långa rapporten presenteras utredarnas slutsatser och rekommendationer för hur arbetssätt och samverkan kan utvecklas, både gemensamt och specifikt för respektive förvaltning.
Utredningens rekommendationer till socialtjänsten är bland annat att utveckla och tydligt informera om öppna insatser som kan erbjudas i de fall där orosanmälan är gjord men inte leder till vidare utredning. Ytterligare en rekommendation är att se över rutinerna för återkoppling till förskola/skola och andra verksamheter som har anmälningsskyldighet och att systematiskt genomföra så kallade anmälningsmöten.
– Slutsatserna och rekommendationerna visar tydligt att vi har ett arbete att göra för att säkerställa att vi verkligen fångar upp alla barn det finns en oro för. Utredningen ger oss en god grund och vägledning för förbättringar, säger Tommy Berglund, förvaltningschef, social- och arbetsmarknadsförvaltningen.
En konkret rekommendation till utbildningsförvaltningen är att ta fram informationsmaterial och uppdatera skriftliga rutiner om anmälningsskyldigheten för personal inom förskola och grundskola, samt se till att personalen får ta del av dem genom regelbundna informationsinsatser. Förvaltningarna rekommenderas också att gemensamt ta fram ett skriftligt stöd till anmälningsskyldig personal för vad som bör ingå i en orosanmälan för att den ska vara komplett.
– Vi ska vara ödmjuka inför att våra medarbetare redan gör allt de kan för att se alla barn, varje dag. Rekommendationerna i rapporten är inga pekpinnar eller något som ska läggas ovanpå en redan hög arbetsbelastning. Tvärtom kommer utvecklingsarbetet att bidra till en ökad tydlighet som i förlängningen förenklar för oss att fånga upp alla barn i behov av extra stöd och hjälp, säger Lars Walter, förvaltningschef, utbildningsförvaltningen.
I linje med nya socialtjänstlagen
Det kommande arbetet med att genomföra rekommendationerna ligger i linje med den omställning som redan pågår för att anpassa verksamheten till den nya socialtjänstlag som träder i kraft 1 juli 2025. Enligt den nya lagen ska socialtjänsten ställa om till att vara mer förebyggande och mer lättillgänglig genom att exempelvis kunna ge öppna insatser utan behovsprövning.
Bakgrund
Varje år kommer orosanmälan för cirka 1000 barn i Borlänge in till kommunens socialtjänst. I ungefär 30 % av anmälningarna finns tillräckliga skäl för att besluta om att inleda en utredning, medan det för vissa barn redan finns en pågående utredning.
Lokal statistik visar dock att många av de orosanmälningar som kommer till socialtjänsten från förskola och grundskola och gäller barnets eget beteende, handlar om saker som inte anses allvarliga nog för att socialtjänsten ska kunna öppna en utredning om stödinsatser. Det kan handla om beteendeproblem, skolsociala problem och psykisk ohälsa.
När en orosanmälan inte leder till någon utredning, riskerar de här barnen att inte erbjudas stöd och eventuella problem att förvärras. Det här är ett konkret exempel på situationer där samverkan behöver utvecklas för att ta tidiga signaler om oro för barn på allvar genom att erbjuda tidigt och, vid behov, samordnat stöd.
Utredningen
Utredningens slutrapport, i sin helhet, finns bland handlingarna till social- och arbetsmarknadsnämnden 2025-01-30:
Handlingar SAN 2025-01-30 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.