Borlänge tänker nytt inom byggbranschen - för klimatets skull
Borlänge kommun utmanar gamla tankesätt inom byggbranschen. Nu sätts bevarande och återbruk före rivning och nyproduktion.
– Vi behöver tänka utanför boxen och vara modiga för att bli en klimatneutral stad till 2030, säger projektledare Jessica Burman.
Hälften av allt som byggs i Sverige sker på uppdrag av kommuner och andra offentliga beställare. Det ger beställarna stora möjligheter att påverka utvecklingen mot ett hållbart byggande. I Dalarna är Borlänge kommun och de kommunala bolagen de första att skärpa miljökraven i alla sina upphandlingar av byggnation och fastighetsförvaltning.
Stort intresse för Borlänges nytänkande
– Intresset för återbruksfrågan är stort inom byggbranschen, men det har varit svårt att ta första steget. Därför är jag glad att vi i Borlänge kan gå från tanke till handling, säger kommunfastigheters projektledare Jessica Burman, som tillsammans med Johan Croneryd på Tunabyggen har varit drivande i att utforma kommunkoncernens nya principer för hållbar upphandling av byggnation och förvaltning.
Borlänges nytänkande väcker uppmärksamhet inom branschen, bland Dalarnas kommuner och andra offentliga aktörer. Bland annat har Jessica nyligen fått ta emot priset Årets vägvisare vid Byggdialog Dalarnas årliga branschgala.
– Det finns ett enormt driv och engagemang för att minska byggenas klimatpåverkan i Dalarna. Kan vi dela med oss av våra erfarenheter och lärdomar så har vi kommit långt i vår gemensamma utmaning att uppnå klimatneutralitet, säger Jessica.
Kommunfastigheters projektledare Jessica Burman och Tunabyggens Johan Croneryd har varit drivande i att utforma kommunkoncernens nya principer för hållbar upphandling av byggnation och förvaltning.
Branschen vill vara med och lära sig
De nya principerna testas nu för första gången när den gamla förskolan Skogstäppan i Skräddarbacken byggs om till korttidsboende och daglig verksamhet för LSS. I upphandlingen har kommunfastigheter ett starkt fokus på att minska miljö- och klimatpåverkan, inte minst genom att bevara och återbruka.
– Vi har fått in fler anbud än vanligt, även från aktörer som normalt inte lämnar anbud på den här typen av mindre projekt. Det visar att det är många som vill vara med och lära sig och få ett sådant här projekt på sitt cv, men också att bidra till utvecklingen, säger Jessica.
Alla behöver lära sig att demontera
På Skogstäppan har man försökt att bevara det som går och sedan återbruka så mycket som möjligt. Arkitektritningen utgår exempelvis från befintliga fönster och dörrar, vilket ger en stor besparing. En del av ventilationen sparas, köksinredningen återanvänds i tvättstuga och pentry och lekplatsutrustningen fräschas upp och används på nytt.
Köksinredning ska återanvändas i tvättstuga och pentry.
I den återbruksinventering som gjorts på Skogstäppan finns cirka 700 artiklar som kan återbrukas. Det som inte kan återanvändas där kan komma till användning i andra projekt och fastigheter inom kommunkoncernen. Resten skickas till Dala Återbyggdepå som är öppet för allmänheten. Redan nu märks ett större inflöde av material även där.
– För oss är det viktigt att våra underentreprenörer lär sig att demontera material, så att de kan lära andra. Vi tror på ringar-på-vattnet-effekten i den här omställningen. Det är en viktig del för att sprida kunskapen och få ett annat mindset inom branschen, säger Jessica.
Lister som har demonterats och kan återanvändas.
Lagerhållning för återbruk – en knäckfråga
Hur man ska lagerhålla återbrukat byggnadsmaterial är en knäckfråga för att lyckas med omställningen. Här har Tunabyggens Johan Croneryd och Fredrik Gedins arbete med appen Palats blivit en framgångsfaktor. I appen kan allt återbrukat byggnadsmaterial samlas och göras sökbart. Det blev snabbt tydligt att kommunen kan spara miljontals kronor genom appen och effektiv lagerhållning.
Samarbete – en förutsättning för att lyckas
En annan faktor som har varit grundläggande för den här omställningen är Borlänge kommuns ambitiösa miljöstrategi och kretsloppsplan som bland annat säger att kommunen ska ta fram riktlinjer för hållbar upphandling av byggnation och förvaltning. Jessica och Johan antog den utmaningen, fördjupade samarbetet inom kommunkoncernen, ansökte – och fick – statligt bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova.
– Nu måste alla chefer inom koncernen tro på omställningen och tillåta oss att våga testa och utmana gamla arbetssätt. För att bli klimatneutrala måste vi agera och då är det avgörande att få med alla på tåget, säger Jessica.
Årets Vägvisare – Byggdialogs motivering
Med mod, vision och ett brinnande engagemang har Jessica banat ny väg mot hållbart byggande. Genom att utforma och implementera riktlinjer och en manual för hållbar upphandling har hon visat hur ekonomiska och miljömässiga mål kan gå hand i hand.
Jessica har introducerat innovativa upphandlingsstrategier som sätter hållbarhet och klimatneutralitet i centrum. Initiativet visar på tydlig förändringskraft i en bransch som är i stort behov av omställning. Med Jessica i fronten har detta arbete gjorts tillsammans med Borlänge kommunkoncern med avsikten att vara med och driva byggbranschens utveckling framåt.
Adderat till Jessicas initiativ och arbetet med riktlinjer för hållbar upphandling finns även viljan att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Genom denna öppenhet är grunden lagd för lärande och utveckling, inte bara inom egen organisation utan också för andra – vilket gör detta till en verklig inspirationskälla.
Med en fast övertygelse om att förändring är möjlig och med konkreta verktyg som stödjer detta har det här exemplet visat att det går att omvandla visioner till verklighet. Det här initiativet är föredömligt för framtidens byggande och värdig vinnare av utmärkelsen ”Årets Vägvisare”.
Läs mer om förändringsarbetet
Du kan läsa mer om förändringsarbetet på webbplatsen för Klimatneutrala Borlänge 2030.
Skriv ut