Borlänge kommuns logotyp
Kollage personporträtt och sköterska som håller hand på äldre persons axel.

Ett år med omställning inom omsorgen

Omsorgsförvaltningen i Borlänge har under det senaste året genomgått en omfattande förändring. Fokus har legat på att säkerställa en hållbar ekonomi och stärka omsorgens kvalitet. Mycket har gjorts, men arbetet är långt ifrån klart.

I december 2023 fattade omsorgsnämnden beslut om en åtgärdsplan för att hantera de utmaningar som identifierades i KPMG-rapporten Framtidens omsorg. Rapporten visade att omsorgskostnaderna i Borlänge under perioden 2019–2022 var högre än i många andra kommuner. Samtidigt fanns det tydliga utmaningar i kvalitén inom områden som ledning och styrning, och bemanning.

– Rapporten var ingen ögonöppnare i sig, vi visste att vi hade utmaningar. Men den hjälpte oss att få en tydligare problembeskrivning och konkreta åtgärdsförslag. Det satte fart på det omställningsarbete som vi behövde genomföra, säger Johanna Munters Olsson, förvaltningschef omsorgsförvaltningen.

En av de största utmaningarna har varit att skapa en jämnare fördelning av resurser. Tidigare fanns det en obalans där vissa enheter hade en överkapacitet medan andra enheter en underkapacitet.

– Vi har många fantastiska medarbetare – duktiga, kompetenta och engagerade. Vi inte har förvaltat den kompetens som finns på ett optimalt sätt. Här handlar det om en tydligare ledning och styrning, där vi helt enkelt inte skapat rätt förutsättningar för våra medarbetare att möta Borlängebornas behov, säger Johanna.

Bättre resursanvändning utan att tumma på kvaliteten

För att få en mer effektiv resursfördelning har omsorgsförvaltningen infört schemaläggning utifrån fastställda nyckeltal, resursoptimering och en skärpt ekonomistyrning.

– Det är lätt att tro, särskilt när man hör kritik i media, att vi har skurit ner på tiden vi ger till brukarna eller att vi har färre personal per vårdtagare än andra kommuner. Men så är det inte. Våra nyckeltal ligger i linje med riksgenomsnittet. Vi har något högre nyckeltal än exempelvis Falun, men det tror jag inte att alla har förstått, säger Johanna.

Hon betonar att ambitionen i Borlänge är hög:

– Vi vill att våra brukare ska få den bästa möjliga omsorgen, och det innebär att vi måste använda vår kompetens och vår tid på ett så bra sätt som möjligt. Det handlar om att ha rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt. Verksamheten schemalägger nu efter fastställda nyckeltal och det har hjälpt oss att få bättre kontroll på uppföljning och ekonomi.

Samtidigt som kompetens och tid har använts mer effektivt har flera förbättringar gjorts. Till exempel har fler boendeplatser tillkommit.

– Vi har ökat kapaciteten inom särskilt boende med 20 platser. Att fler Borlängebor får rätt omsorg, samtidigt som vi lyckats få till en bättre ekonomi är ett kvitto på det hårda arbete som sker ute i förvaltningen, säger Johanna.

Bredare kompetens och sociala aktiviteter

En annan viktig insats är att tydligare kompetenskriterier har införts för omsorgens personal.

– Våra medarbetare behöver fler kollegor med bredare kompetens, som till exempel har en medicin- och läkemedelsdelegering. Om fler medarbetare kan ta ett större ansvar vilar inte arbetsbördan lika tungt på några få. Det gör att vi kan erbjuda en mer stabil och hållbar arbetsmiljö, vilket i sin tur skapar bättre omsorg för våra brukare, säger Johanna.

Under året har förvaltningen också infört fast tid för sociala aktiviteter inom särskilt boende.

– Det är av stor vikt att de äldre får tid för samtal, gemenskap och meningsfulla aktiviteter. Det gör stor skillnad för välbefinnandet och tryggheten, säger Johanna.

Sjukfrånvaron – den stora utmaningen

Trots viktiga förändringar återstår en av de största utmaningarna: sjukfrånvaron bland personalen

– Vi ser fortfarande alldeles för höga sjuktal inom omsorgen och det måste vi komma till rätta med. Här behöver vi göra flera insatser. Ett viktigt steg är att skapa mer flexibilitet och självbestämmande, därför arbetar vi nu med att titta på alternativa schemaläggningsmodeller, säger Johanna.

Målet för 2025 är att hitta modeller som både skapar flexibilitet för medarbetarna och samtidigt möter verksamhetens behov.

– Vi kan inte gå tillbaka till en situation där enskildas önskemål går före verksamhetens behov, men vi ser att det finns schemamodeller som kan ge mer flexibilitet, där vi kan möta våra medarbetares skiftande förutsättningar på ett bättre sätt. Det här kommer att vara ett stort fokusområde för oss under 2025, och här vill vi landa i modeller tillsammans med våra medarbetare och fackliga parter. Det är en otroligt viktig fråga, både för politiken och förvaltningen, säger Johanna.

En viktig del i arbetet med att sänka sjukfrånvaron är också att skapa rätt förutsättningar och stärka cheferna i deras rehabiliteringsansvar, med stöd av resurser från HR.

– Det pågår en riktad satsning mot Omsorgsförvaltningen med fokus på långtidssjukfrånvaro, där vi är dedikerat kan rikta stödet där det behövs, avslutar Johanna.