Borlänge kommuns logotyp
Två par händer som håller i varandra.

En tryggare vård för fler – därför vill kommunen förändra demensomsorgen

Borlänge kommun planerar en förändring av demensomsorgen inom hemtjänsten. Det specialiserade demensteamet, verksamt sedan 2006, har gjort stor skillnad för brukare, anhöriga och kollegor. Med kunskap och ett personcentrerat arbetssätt har teamet visat vad god demensomsorg kan vara – något kommunen värdesätter högt. Samtidigt har behoven vuxit, och dagens organisation räcker inte längre till.

– Vi ser vilket bra arbete demensteamet har gjort och vilken stor skillnad de gjort för många. Men vi ser också att behovet är mycket större än vad ett team kan bära. Det är vårt ansvar att se till att fler får del av det stöd som så många behöver, säger Johanna Munters Olsson, förvaltningschef på omsorgsförvaltningen.

Ett växande behov

Många hemtjänstbrukare i Borlänge kommun har någon form av kognitiv svikt och uppskattningsvis 175 brukare har ett särskilt behov av anpassat stöd, medan demensteamet bara har möjlighet att arbete med 25 brukare. Det innebär att många som skulle behöva ett demensanpassat arbetssätt i dag inte får det.

Samtidigt träder en ny socialtjänstlag i kraft den 1 juli 2025. Den ställer tydliga krav på att vård och omsorg ska vara individanpassad och tillgänglig – för alla.

Även om det är skillnad på att leva med en konstaterad demenssjukdom och att ha en mildare kognitiv svikt, så finns det i grunden ett gemensamt behov: ett bemötande och ett arbetssätt som utgår från individens förutsättningar. Svårigheter med minne, orientering, språk eller känsloreglering förekommer även utan diagnos – och påverkar ofta hur vardagslivet fungerar.

Det gör att kraven på ett anpassat arbetssätt gäller långt fler än dem som har en medicinsk diagnos. Och det är just här som en bredare kompetens i hela hemtjänsten blir avgörande.

– Den här förändringen handlar om att hitta vägar för att använda den specialistkompetens som finns hos vårt demensteam så att de har möjlighet att hjälpa fler. Vi har ett ansvar att se till hela kommunens behov, säger Johanna Munters Olsson.

Vad innebär kognitiv svikt – och vad krävs av hemtjänsten?

Personer som lever med kognitiv svikt, till exempel till följd av en demenssjukdom, kan ha svårt att förstå instruktioner, minnas, orientera sig i tid och rum eller uttrycka sina behov. Sjukdomsbilden kan också innebära känslor av oro, nedstämdhet eller frustration.

Behoven handlar därför sällan om mer hjälp – utan om annorlunda hjälp. Trygghet, förutsägbarhet och ett anpassat bemötande är avgörande. Det ställer krav på hela hemtjänstens arbetssätt:

  • Kunskap om demenssjukdomens uttryck och förlopp
  • Kontinuitet i personalgrupper
  • Trygga arbetslag som får stöd i utmanande situationer

– Att arbeta med personer med kognitiv svikt ställer särskilda krav. Det handlar inte bara om att göra rätt saker – utan om att göra dem på rätt sätt. Det kräver både kunskap, empati och ett tryggt arbetssätt, säger Johanna Munters Olsson.

Så går förändringen till

För att möta det växande behovet förändrar Borlänge kommun hur demenskompetens organiseras i hemtjänsten. Syftet är att fler brukare ska få ett anpassat bemötande – oavsett var i kommunen de bor eller vilken hemtjänstgrupp de tillhör.

Under arbetets gång har olika alternativ övervägts. Efter noggranna överväganden har kommunen landat i att den mest hållbara och långsiktiga lösningen är att sprida kompetensen till hela hemtjänsten.

– Att bygga ut med fler team hade ändå bara nått en begränsad grupp. Med det här upplägget är ambitionen att vi höjer demenskompetensen i hela organisationen och göra det möjligt för betydligt fler att få rätt stöd, säger Johanna Munters Olsson.

Förändringen innebär:

  • Demensteamets personal omfördelas till kommunens olika hemtjänstområden.
  • Riktade utbildningsinsatser genomförs under 2025 med fokus på demenskunskap, bemötande och individanpassat stöd.
  • Medarbetare från det tidigare demensteamet får en nyckelroll som kunskapsbärare och kollegialt stöd.

– Vi kan bara lyckas med den här omställningen om vi gör det tillsammans. Vi behöver våra medarbetares engagemang, erfarenheter och synpunkter. Det är också viktigt att anhöriga, brukare och invånare förstår bakgrunden till den här förändringen, säger Johanna Munters Olsson.

Målbilden: En tryggare demensvård – för fler

Kommunens mål är en hemtjänst där medarbetarna har rätt kunskap för att bemöta personer med kognitiva svårigheter. Där personalen känner sig trygg i sin roll, och där brukaren möts med respekt, förståelse och individanpassning – oavsett vem som kommer hem till dem.

De erfarna medarbetarna i dagens demensteam har en självklar roll i den målbilden. De är förebilder – med värdefull kunskap. Nu får de en ny och viktig uppgift: att bidra till att hela hemtjänsten utvecklas i rätt riktning.

– Jag hoppas verkligen att de som arbetar i demensteamet ser hur viktiga de är för den här utvecklingen. De är inte utbytta – de är efterfrågade. Deras kunskap ska inte försvinna – den ska spridas, avslutar Johanna Munters Olsson, förvaltningschef på omsorgsförvaltningen.

Om samverkansprocessen

Förändringen av demensomsorgen inom hemtjänsten genomförs i en process med information, dialog och samverkan. Nedan beskrivs viktiga steg i arbetet.

Information till medarbetare och fackliga organisationer
I januari och februari informerades berörda medarbetare samt fackliga organisationer om det pågående arbetet och bakgrunden till förslaget.

Arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag
En arbetsgrupp har arbetat fram och analyserat olika förslag till förändrad organisation inom hemtjänsten.

Samverkan och dialogmöten
Fysiska möten har genomförts med medarbetare, skyddsombud och fackliga företrädare för att inhämta synpunkter och diskutera eventuella konsekvenser.

Utbildningsinsatser och praktiska förberedelser
Utbildning för berörda medarbetare startade i april. Möjlighet har också getts att lämna önskemål om framtida placering inom hemtjänsten.

Information till anhöriga
Ett möte har hållits med anhöriga till brukare i demensteamet där det föreslagna arbetssättet presenterades.

Beslut tidigast i april 2025
Arbetsgivaren kan som tidigast fatta beslut om förändringen under april 2025 efter avslutad samverkan med medarbetarna och de fackliga parterna.