Trygga vuxna på fältet

De möter barn och ungdomar där de befinner sig – i skolan, på fritiden och ute i samhället. Med relationer som viktigaste verktyg arbetar fältgruppen för att förebygga utanförskap och skapa trygghet bland Borlänges unga.

Fältgruppen i Borlänge kommun består i dagsläget av sju fältassistenter och fyra trygghetsvärdar. Kort sammanfattat är deras gemensamma uppdrag att förebygga och motverka olika former av utanförskap bland barn och ungdomar i Borlänge. Det gör de på många olika sätt, både på kommunens skolor och i övriga samhället; på ”fältet”.

Omväxlande arbetsdagar med relationer i fokus

En vanlig arbetsdag kan bestå av allt från klassrumsbesök, fotbollsspelande eller konflikthantering på rasten till samtal om allt och inget, på tu man hand eller planerat. Men, grunden för allt är relationsbyggande och att vara en trygg vuxen runt barnen och ungdomarna.

– Relationen är det som är grunden till vårt yrke och det vi gör. Har vi inte relationen med ungdomarna funkar det inte att bara dra på sig en tröja och tänka att man ska gå in och göra ett jobb, säger Anna Björkman, samordnare för fältassistenterna.

Fältassistenterna är alla kopplade till olika skolor och planerar inför varje vecka när de ska vara på respektive skola. De har regelbundna avstämningar med skolornas trygghetsteam och står för den planering som behövs tillsammans med skolan, till exempel av klassrumsaktiviteter som kan bidra till trygghet och arbetsro eller olika temadagar som fältgruppen håller eller deltar i.

Även trygghetsvärdarna är numera på skolorna i större utsträckning än tidigare men kommer ofta dit mer spontant och är inte knutna till någon särskild skola.

– I och med att vi är mer på skolorna och syns tillsammans med fältarna upptäcker ju ungdomar att vi är kollegor. De som känner att de redan har en bra relation till fältarna kanske då lättare kan prata med oss också när vi dyker upp i olika sammanhang utanför skolan, säger Andreas Zwinge, samordnare för trygghetsvärdarna.

Eftermiddags- och kvällstid finns trygghetsvärdar i tjänst måndag – torsdag. Fältassistenterna turas om att jobba fredagar och lördagar. Dessa tider besöker de som arbetar ställen där ungdomar rör sig på fritiden – allt ifrån fritidsgårdar till Kupolen och andra tillgängliga platser.

Dialog och samverkan

Förutom arbetet på plats bland barn och ungdomar, har fältgruppen regelbunden kontakt och samverkan med många andra professioner och aktörer, bland annat ungdomshälsan och samtalsmottagningen, Tjejjouren Dahlia och polisens ungdomsgrupp.

– I dialog med polisens ungdomsgrupp har vi till exempel kommit fram till att vi behöver satsa på att gå ut och prata på föräldramöten redan i åk 4-6 om det här att ungdomar riskerar dras in i ”skit” i allt lägre åldrar. Det är något vi brukat prata om på högstadiet tidigare men som vi nu tar upp redan på mellanstadiet, berättar Anna.

Genom avstämningar inom nätverket ”Effektiv samordning för trygghet” (EST), där bland andra polis, socialtjänst och kommunens brottsförebyggande samordnare ingår, får fältgruppen också en konkret och aktuell lägesbild varje vecka.

– Genom EST kan vi till exempel få till oss att det rör sig mycket ungdomar på en viss plats kvällstid och att det därför vore bra om vi finns lite mer just där under en period, säger Andreas.

Trygghet och frivillig kontakt

Just trygghetsskapande arbete, både i och utanför skolan, är en viktig del av uppdraget. En missuppfattning som dock förekommer både bland ungdomar och föräldrar, är att fältgruppen är ute och ”håller koll” eller ”vaktar”.

– Vi är varken poliser eller vakter. Det vi däremot kan bidra med många gånger är att vi känner igen och har en relation till många ungdomar, vilket i vissa situationer kan göra att det blir lugnare när vi är där, säger Andreas.

Han understryker också att fältgruppen inte bara ser och jobbar med ungdomar "på glid" eller de som syns och hörs mest. Lika ofta kan det vara de som inte tar så mycket plats som behöver fångas upp.

När det handlar om kontakter med enskilda individer bygger allt på frivillighet. Varken barn eller föräldrar ska känna sig tvingade att ha med fältgruppen att göra om de inte själva vill.

– Är vi i en skolmiljö och det uppstår en konflikt kan vi självklart sitta med och medla men det finns inget tvång att någon ska gå och prata med oss eller vara med oss – det är helt frivilligt, säger Anna.

Vissa ungdomar söker själva kontakt – andra lägger fältgruppen märke till ändå. De får också signaler från olika håll, till exempel från skolpersonal, oroliga föräldrar eller kompisar.

– Då försöker vi ”ta oss in” men alla är inte mottagliga. Vissa vill inte ha med oss att göra och då backar vi bara. Men om vi känner oro för någon och känner att vi inte når fram kan vi förstås behöva göra en orosanmälan.

”I mitten med ungdomen”

De ungdomar som ändå söker och vill ha kontakt kan efterfråga och få olika former av stöd – allt ifrån motiverande samtal till att fältarna följer med till ungdomsmottagningen eller möten på soc. Anna berättar att hon Ibland suttit med på utvecklingssamtal i skolan för att hjälpa ungdomen uttrycka sådant den pratat med henne om men har svårt att formulera på egen hand inför lärare och föräldrar.

– Man kan säga att vi står i mitten med ungdomen och beroende på situation och vad som händer runt den, försöker vi hitta lösningar. Samtidigt ska vi inte göra så att vi blir de viktigaste för dem, utan snarare motivera dem till att våga ta egna steg, säger Anna.

Lyfta och stärka det som funkar

Med sina 17 år som fältassistent är Anna den som jobbat längst i den nuvarande fältgruppen. Hon älskar sitt jobb och känner att hon gör en viktig insats – inte bara för enskilda ungdomar, utan för samhället i stort.

– Jag tycker om att få vara bland människor och se deras utveckling. Lyfta och hjälpa dem att tro på sig själva. Hitta styrkan i varenda individ och stärka det som funkar. Det blir liksom samhällsbärande, det vi gör, säger hon.

Andreas har också jobbat med ungdomar större delen av sitt yrkesliv, tidigare bland annat på HVB-hem och inom BUP. Som trygghetsvärd känner han att han hamnat rätt.

– Det känns att man gör nytta och når fram till ungdomarna på ett annat sätt när man möter dem ute i samhället. Här jobbar vi ju inte bara när det är som sämst utan vi jobbar mycket med friskfaktorer och stöttar i det som går bra. Det är en väldigt viktig del av jobbet att vara med och förstärka de sakerna. Vissa behöver bara bli sedda, säger han.