Rörligt friluftsliv skapar förutsättningar i Gyllbergen

Bakom de preparerade skidspåren och den populära vintervandringsleden i Gyllbergen står arbetsgruppen Rörligt friluftsliv – en del av kommunens arbetsmarknads- och integrationsenhet. Utifrån naturens villkor jobbar de för att göra området tillgängligt för ett aktivt friluftsliv.

Några mil sydväst om centrala Borlänge ligger Gyllbergen, Borlänges största naturreservat – ett område som erbjuder goda möjligheter till friluftsliv året om. Mest välbesökt är det kanske ändå så här på vintern, då många kommer för att åka längdskidor i området. Vintern 2026 är inget undantag – mycket snö och ihållande kyla har skapat fina förutsättningar och lockat många besökare.

Sedan snart tio år är det Borlänge kommuns arbetsmarknads- och integrationsenhet (AMI) –närmare bestämt arbetsgruppen Rörligt friluftsliv – som vintertid ser till att det finns åkbara skidspår i Gyllbergen.

– Vi ansvarar för tillsyn av kommunens naturreservat, öar och badplatser året runt men när det finns snö har vi vår huvudsysselsättning här i Gyllbergen, säger Niklas Andersén, en av gruppens två handledare.

Arbete utifrån väder

Rörligt friluftsliv består just nu av sju personer, varav fem deltar och arbetstränar på heltid. Arbetsledaren Patrik Nilsson har varit med i snart nio år men för de andra deltagarna är det första eller andra året. De trivs alla med tillvaron och arbetet i Gyllbergen.

– Det här är en fantastisk miljö att arbetsträna i. Och det jobb den här gruppen gör är helt enormt. Vi är så imponerade! säger handledaren Niklas.

Gruppen arbetar måndag till fredag, 07.30-16.00. Arbetsdagarnas innehåll varierar, inte minst beroende på väder och vind.

– Vädret styr. Kommer det mycket snö måste vi först packa, sen dra nya spår. Det är ganska mycket arbete för att få till bra spår, säger Patrik.

I arbetet följer gruppen en tydlig prioriteringsordning. De leder där flest människor vill röra sig får högst prioritet. Pensionärsleden och Ingemarsleden spåras först, därefter spåret via masten mot Prästbodarna och Vildmarksleden.

Förutsättningarna har förbättrats en hel del på senare år och med fyra maskiner i drift – två fyrhjulingar och en sexhjuling med bandsats, samt en skoter – kan de idag arbeta mer effektivt än tidigare.

– Sen har vi ju spårslädar och sladdar och . . . Vi provar oss fram vad som funkar bäst och utvecklar också egna redskap för att få till det så bra som möjligt, säger Patrik.

Övernattningsstugor och bastu

Även om det har varit ett intensivt arbete med skidspåren de senaste månaderna finns det också mycket annat som Rörligt friluftsliv sköter inom naturreservatet.

– Vi underhåller grillplatser, slogbodar, stugor och bastun. Fyller på vedförråd, ser till att saker är hela och fina. Även om det är minimalt med skadegörelse här uppe går det ju sönder saker med tiden – dörrar, fönster, kaminer. Allt sånt fixar vi, berättar Patrik.

I Gyllbergen finns flera övernattningsstugor som är öppna och gratis att använda. Inte minst Dragbergsstugan är populär. Den relativt nya bastun är också ett uppskattat inslag.

– Är den ledig är det bara att basta – annars går det ju att fråga dem som är där om det är okej att basta tillsammans, säger Patrik.

Vedförråden i stugor, slogbodar och vid bastun fylls på så länge lederna bär och är täckta av snö eller is – det är bara då maskinerna får köras. Veden kommer från träd som avverkats på kommunal mark och sedan kapats och kluvits av andra grupper inom AMI.

Vintervandringsleden – från idé till succé

Förutom skidspår finns sedan några år tillbaka även en fem kilometer lång vintervandringsled i Gyllbergen. Idén om en vinterled för vandring fick Patrik när han uppmärksammade att det uppstod konflikter mellan vandrare och skidåkare.

– Folk gick i skidspåren och det irriterade skidåkarna. Så vi började packa en separat led för vandring som vi egentligen använde för att transportera ved och annat på.

Leden har blivit ett viktigt komplement till skidåkningen.

– När det gick ut information om leden första gången kom det väldigt mycket folk som ville prova och numera kommer det även besökare långväga ifrån bara för vintervandringen, berättar Patrik.

Naturens villkor styr arbetet

I och med att Gyllbergen inte är en sportanläggning utan ett rekreations- och friluftsområde, är förutsättningarna för arbetet lite speciella. Skidspår och vandringsled dras inte på något preparerat underlag utan går rakt genom naturen, till exempel över myrar där det kan uppstå blöthål. Det som tar en timme en dag, tar fyra en annan, beroende på omständigheterna.

Att arbeta i ett naturreservat innebär också särskilda regler att förhålla sig till.

– Det är inte som på andra ställen där man kan bestämma att ”här ska vi köra – då tar vi ned tio träd, så blir det perfekt”. Är det ett träd i vägen, då får vi dra spåret runt det, säger Niklas.

Under den kraftiga stormen Johannes strax innan årsskiftet, föll det träd även i Gyllbergen. De som föll eller utgjorde fara längs skidspåren fick Rörligt friluftsliv hjälp av skogsbolagen att ta om hand.

– Vid sådana tillfällen får vi ta bort sådant som är direkt farligt. Till exempel om det ligger ett träd mitt i vägen där åkare kommer – då får vi kapa upp den delen som är farlig men bara lägga den åt sidan. Det tillhör naturen, säger Patrik.

Glada att arbetet uppskattas

Arbetsdagarna i Gyllbergen kan vara intensiva men gruppen känner att de gör något som är till glädje för många. Uppskattningen från besökarna betyder mycket.

– Det kom en man hit i morse som åkt här i 50 år. Han sa att det här var bästa året någonsin. Det är jätteroligt att höra! Det blir som en belöning, säger Patrik.

Övriga i gruppen håller med.

– Man blir ju glad över beröm och att folk uppskattar det vi gör, absolut. Man klappar sig själv lite på axeln, säger en av deltagarna.

Arbetsgruppens medskick till borlängebor och andra som funderar på att besöka Gyllbergen är enkelt:

– Det är väl värt att åka upp hit och åka eller gå. Och har man frågor om spåren; vilka som är bäst att åka för tillfället och så, är det bara att komma och fråga oss. Vi hjälper gärna till!