Sjukfrånvaron i Borlänge kommun minskar

Sjukfrånvaron i Borlänge kommun har minskat från 10,7 procent 2024 till 8,8 procent 2025. Bakom siffrorna ligger en kombination av nya rutiner för uppföljning och ett målinriktat arbete med långtidsärenden. Samtidigt pekar HR-chef Jonas Flank på att kommunens organisatoriska och kulturella förutsättningar är en utmaning för att sänka sjuktalen ytterligare.

Frågan om Borlänge kommuns sjukskrivningar har varit aktuell under en längre tid. Kommunen har under flera år haft de högsta sjuktalen i landet. Vid en genomgång av resultaten för 2025 syns nu en tydlig förändring i statistiken. HR-chef Jonas Flank ser positivt på att trenden vänt och hittar förklaringen i bland annat en ny rehabiliteringsprocess.

– Vi har blivit mer aktiva i vårt stöd till de medarbetare som varit sjukskrivna länge. I stället för att låta komplicerade rehabiliteringsprocesser stanna av ser vi nu till att det alltid finns en väg framåt. Det handlar om att ge varje individ de förutsättningar som krävs för att vi ska nå en lösning, säger Jonas Flank

Fokus på långtidsfrånvaron

Hälften av sänkningen kan härledas till arbetet med medarbetare som varit sjukskrivna under en längre tid. Genom att dokumentera och följa upp individer som tidigare "fastnat" i gruppen långtidssjukskrivna, har man kunnat hitta lösningar. Det handlar om allt från återgång i arbete på hel- eller deltid till sjukersättning eller överenskommelse om att avsluta tjänsten.

Statistiken visar att antalet ärenden med över 1 500 sjuktimmar har minskat från 103 vid arbetets början till 46 vid den senaste mätningen.

– Grundprincipen i det här arbetet är att ingen ska fasta i en långvarig sjukskrivning. När både medarbetare, chef och stödfunktioner har inställningen att man ska vara på väg någonstans, skapas en naturlig rörelse i processen, förklarar Jonas Flank.

Tidig uppföljning och nya rutiner

Utöver arbetet med långtidssjukskrivningar har även korttidsfrånvaron sjunkit. Sedan drygt ett år tillbaka tillämpar kommunen en rutin där chefer genomför så kallade omtankessamtal i ett tidigt skede av sjukfrånvaron.

– Syftet är att visa engagemang, undersöka om det finns behov av anpassningar och synliggöra medarbetarens betydelse för verksamheten, säger Jonas Flank.

Upplevelsen av den nya rutinen skiljer sig åt. Medan vissa ser det som en positiv bekräftelse på att de är behövda, finns det andra som upplever samtalen som en form av kontroll.

– Det är en del av en pågående kulturförändring, där vi behöver landa i att sjukfrånvaro ska vara medicinskt grundad, samtidigt som vi som arbetsgivare ska visa omsorg och ta vårt rehabiliteringsansvar, säger Jonas Flank.

Strukturella faktorer påverkar resultatet

I analysen av varför Borlänge fortfarande ligger kvar på en relativt hög sjukfrånvaro, lyfter Jonas Flank fram organisationens sammansättning. Där Borlänge kommun har en hög andel medarbetare inom vård och omsorg – så kallade kontaktyrken.

– Det är yrken där man möter många människor och där både belastningen och smittrisken är naturligt hög. Som jämförelse har vi förvaltningar med mer administrativt arbete där sjukfrånvaron bara ligger på 2–3 procent. Att våra totala sjuksiffror är högre än i många andra kommuner beror delvis på att vi har valt att driva omsorgen i egen regi i stället för att lägga ut den på externa företag. Hur personalgruppen är sammansatt när det gäller ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund påverkar helt enkelt statistiken, säger Jonas Flank.

Framtidsmål och uthållighet

För 2026 är målet satt till 8,4 procent, en nivå som kommunen redan nu närmar sig enligt den rullande 12-månadersstatistiken. För att nå dit och stanna där krävs enligt Jonas Flank långsiktighet och enighet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen.

– Vi är medvetna om att det här resultatet inte kommer av sig självt. Det kräver att vi orkar hålla fokus och fortsätter arbeta konsekvent över tid. I slutändan handlar det om att vi, genom en god dialog mellan alla inblandade, skapar en så frisk organisation som möjligt där människor trivs och har förutsättningar att må bra.