HVB Idkerberget
Borlänge kommun planerar att starta ett nytt, regionalt HVB-hem i Idkerberget. Här hittar du kort bakgrundsinformation samt frågor och svar om planerna och verksamheten.
Den 17 april 2025 fattade social- och arbetsmarknadsnämnden beslut om att ingå samverkansavtal för ett gemensamt kommunalt hem för vård och boende (HVB) i Dalarna. Borlänge kommun blir värdkommun för uppdraget och disponentvillan i Idkerberget kommer att användas för ändamålet.
Renovering av villan kommer att påbörjas under våren, med målsättningen att verksamheten ska kunna flytta in och starta i början av 2026.
Bakgrund
Borlänge kommun och övriga dalakommuner har under en längre tid diskuterat behovet av och möjligheten att skapa ett gemensamt regionalt HVB (= hem för vård och boende). Idag är kommunerna hänvisade till placeringar hos privata aktörer, vilket medför mycket höga kostnader samtidigt som kvaliteten skiftar.
Placering på HVB sker utifrån socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Borlänge utsedd till värdkommun
En utredning har gjorts som visar att Borlänge och en majoritet av de andra dalakomunerna är positiva till ett gemensamt hem. De är också överens om att Borlänge ska vara värdkommun för verksamheten eftersom Borlänge kommun har kompetens och erfarenhet av att driva HVB-hem sedan tidigare.
Grundförutsättningar för boendet
Målgrupp:
Ungdomar/unga vuxna i åldern 16-20 år där det finns misstanke om samsjuklighet i form av riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblematik i kombination med neoropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF) och/eller andra psykiska besvär.
Antal boendeplatser:
Boendet ska ha plats för totalt 10 boende. Åtta av platserna är "fasta" och två är avsedda för akuta placeringar.
Bemanning:
Totalt kommer 11 personer att anställas till boendet; en föreståndare, två samordnare samt åtta behandlingsassistenter. Boendet ska vara bemannat dygnet runt med fyra personal dagtid och minst två övrig tid.
Frågor och svar
Sammanställning av frågor och svar (utifrån informationsträffen i Idkerberget den 13 mars) om planerna på ett kommunägt HVB.
Varför placera boendet i just Idkerberget - har ni tittat på andra alternativ?
Förslaget att placera boendet någonstans i just Borlänge kommun grundar sig på att Borlänge har lång erfarenhet av att driva HVB-hem. Bland annat finns redan HVB-hemmet "Kompassen" i centrala Borlägne (för ungdomar 15-20 år med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller psykosocial problematik) samt "Stoltzen" i Domnarvet (för personer över 21 år med någon form av beroendeproblematik).
I Idkerberget äger kommunen redan disponentvillan – en byggnad som, efter renovering, skulle fungera väl för den här typen av boende och verksamhet.
Vi har tittat på flera alternativ men omgivningen och den lugna miljön, med närheten till naturen en bit utanför centralorten, är väldigt bra för att bedriva den här typen av verksamhet.
Är beslutet att det här ska ligga i Idkerberget redan fattat?
På social- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde i april ska politiken fatta beslut om att gå vidare, eller inte, med planerna på att öppna ett kommunägt, regionalt HVB i Borlänge. Om nämnden beslutar att Borlänge ska vara värdkommun för detta, är det verksamheten som bestämmer om det är Idkerberget som passar bäst för ändamålet. I nuläget anser vi att disponentvillan i Idkerberget är bästa alternativet.
Uppdatering april:
Den 17 april 2025 fattade social- och arbetsmarknadsnämnden beslut om att ingå samverkansavtal för ett gemensamt kommunalt hem för vård och boende (HVB) i Dalarna. Borlänge kommun blir värdkommun för uppdraget och planen att använda disponentvillan i Idkerberget för ändamålet kvarstår. Renovering av villan kommer därmed att påbörjas under våren, med målsättningen att verksamheten ska kunna flytta in och starta i början av 2026.
Finns det ingen bättre fastighet för detta i hela Borlänge kommun - varför kan ni inte göra ett boende av Torsångs skola till exempel?
En skola är inte avsedd för boende och gällande Torsångs gamla skola har vi inte en gällande detaljplan. Dessutom skulle det innebära minst lika stora renoveringsaspekter.
Hur kan placeringen av ett HVB-hem i byn drabba ryktet? (Idkerberget har länge haft dåligt rykte – något vi i byn försökt motverka. )
Hela idén med ett kommunägt HVB-hem är att det ska vara ett väl fungerande boende där ungdomar får den hjälp och det stöd de behöver för att vända sina liv till det bättre. Ett väl fungerande hem ser vi inte som något som skulle försämra ryktet – snarare tror vi att det skulle kunna bidra till en positiv bild av Idkerberget.
Vilka uppsidor/fördelar finns med det här?
En kommunal verksamhet med totalt 11 arbetstillfällen/tjänster startar i Idkerberget. Disponentvillan renoveras och dess omgivningar tas om hand.
De ungdomar som kommer till boendet får möjlighet till vård och stöd i en lugn, fin miljö på landsbygden/nära naturen.
Blir det här en repris på de dåliga erfarenheter vi har från ett tidigare boende i Tuna Hästberg?
Nej, det här ska inte bli en repris på det som fanns i Tuna Hästberg på 90-talet. De som på den tiden placerades i Tuna Hästberg var vuxna missbrukare utan tillsyn som dessutom, i vissa fall, var kriminella. Boendet vi planerar att starta är bemannat och ungdomarna som kommer dit är i de flesta fall motiverade och vill förändra sina liv, samt att det finns en tydlig genomförandeplan för var och en av dem.
IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utför regelbundna inspektioner och kan stänga boendet om det inte skulle fungera på ett bra sätt.
Varför ska ni göra barn och ungdomar osäkra att gå ut på byn genom att ta hit de här personerna?
Vi vill givetvis inte att det här ska innebära att bybor ska känna sig osäkra eller rädda. Ungdomarna på boendet kommer inte att släppas ut på byn ensamma om personalen bedömer att de inte är redo för det. Personalen har ansvar för ungdomarna.
Vad säger polisen om den här typen av verksamhet?
Vår erfarenhet är att den lokala polisen i Borlänge är positivt inställda och inte ser att våra liknande verksamheter medför några besvär, till exempel för närboende. När de kommer till våra boenden gör de det snarare för att hälsa på och bygga relationer än på grund av stök eller misstankar om brott.
Kommer ungdomarna till boendet frivilligt eller med tvång?
Det är olika från fall till fall. I vissa fall är det en frivillig placering utifrån socialtjänstlagen (SoL), i samförstånd både med ungdomen själv och eventuella vårdnadshavare. Andra gånger kan placering ske med tvång enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Är det ett låst hem?
Nej, ett HVB är inte ett låst hem. Det är endast Statens Institutionsstyrelse (SiS) som får bedriva sluten ungdomsvård för barn och ungdomar.
Hur fungerar verksamheten - får ungdomarna göra något eller bara vara där?
Vissa av ungdomarna kommer troligen att gå i skola i Borlänge på vardagar. Andra går inte i skolan men har kanske ett större behov av vårdinsatser som terapi och liknande, vilket också tar tid. I övrigt är ungdomarna med och sköter hushållssysslor som matlagning och städning gemensamt på boendet. Fritidsaktiviteter är en annan viktig del av rehabiliteringen.
Om det skulle finnas intresse bland bybor att bidra till meningsfulla aktiviteter för och med ungdomarna är man varmt välkommen att ta kontakt med oss som driver verksamheten.
Vilka fritidsaktiviteter ska ungdomarna kunna ägna sig åt i Idkerberget?
Exakt vad är svårt att säga – det beror ju också på ungdomarnas egna intressen – men det finns fina omgivningar och natur i Idkerberget för friluftsliv. För övrigt vet vi att det till exempel finns ett gym, en fotbollsplan och att en discgolfbana är på gång. Vi välkomnar också tips, idéer och initiativ till fritidsaktiviteter från invånare i byn. Vad vi förstått finns det en motorklubb och en fiskeklubb som vi gärna skulle samarbeta med.
Hur kan ni garantera att det inte kommer in droger på boendet?
Vi kan förstås aldrig garantera detta till hundra procent, men vid misstanke om användning av droger testas ungdomarna. Vi har också ett samarbete med polisen när det handlar om droger.
Hur kan ni säga att personalen har koll och att ungdomarna är övervakade om de får gå ut själva?
Om ungdomen får gå ut själv är exempel på en bedömning som personalen behöver göra från fall till fall. En person som kommer ny till hemmet släpps inte ut ensam på byn det första som händer, utan det kan bli aktuellt först när personalen och ungdomen lärt känna varandra så pass väl att personalen kan göra bedömningen om det är lämpligt eller inte.
Hur ofta testas ungdomarna för droger?
Alla testas vid inskrivning. Därefter sker testning vid misstanke om påverkan och användning av droger.
Vilka befogenheter har personalen att hindra ungdomar som vill sticka från boendet?
Personal på HVB har förstärkt nödvärnsrätt men i övrigt inga befogenheter att hålla kvar någon. Personalen kommer vid ett sådant tillfälle polisanmäla försvinnandet och i den mån det går säkerställa var ungdomen befinner sig. Personal har även möjlighet att larma Securitas.
Vilka befogenheter har personalen att genomsöka rum, visitera ungdomarna m.m.?
Enligt nuvarande lagstiftning har personalen rätt att gå in i de boendes rum och se sig omkring samt ställa frågor och till exempel be ungdomen visa vad hen har i garderoben eller väskan. Om ungdomen motsätter sig detta har personalen däremot inte rätt att göra någon närmare genomsökning eller visitation.
Efter årsskiftet väntas lagstiftningen ändras på det här området och göra det möjligt för personalen att utföra mer grundliga kontroller.
Kan ni lova att ni stänger boendet om det här inte blir bra?
HVB-hem granskas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) minst två gånger per år. Om det då skulle visa sig att det råder missförhållanden och boendet inte fungerar som tänkt kan IVO komma att besluta om en stängning.
Vad är definitionen av att det fungerar dåligt? Har vi bybor något att säga till om?
Vad som är bra och dåligt är förstås delvis en subjektiv tolkning. Om verksamheten startar enligt plan och man med ”dåligt” menar att det är dåligt att hemmet över huvud taget finns i byn så har man kanske inte så mycket att säga till om.
Om det däremot skulle visa sig att farhågor om att ungdomarna på hemmet släpps vind för våg och ställer till med elände i byn – ja, då är det en annan sak. I ett sådant fall ber vi er genast ta kontakt med chefen för boendet och oss som huvudman för verksamheten. Skulle ni uppleva att ni inte får gehör eller att det inte blir bättre kan ni vända er till IVO och göra en formell anmälan.
Kommer ni ta emot ungdomar från andra län?
I första hand är det de kommuner i Dalarna som väljer att gå med i samverkan som kommer kunna placera ungdomar på det här HVB-hemmet. Att boendet öppnas beror på att det finns ett stort behov och en efterfrågan i regionen. Först om det skulle visa sig att det blir platser över kan det bli aktuellt att ta emot från andra län.
Kommer det vara behörighetskrav på personalen som jobbar på boendet?
Ja, för att kunna driva ett HVB-hem på ett bra sätt är det viktigt med utbildad, behörig personal. Däremot är det inte säkert att alla i personalstyrkan har samma kompetens eller formella utbildning – vissa kan ha annan värdefull erfarenhet och kunskap som gör att de kan jobba på boendet.
Vad kostar renoveringen och hur är det med brandskyddet?
Renovering och ombyggnad av disponentvillan beräknas kosta runt 17-20 miljoner kronor. Brandskyddet behöver byggas med sprinkler när det gäller ett boende.
Vad har ni för intäkter på boendet?
De direkta intäkterna är de vårddygnsavgifter som placerande kommuner betalar, vilket i nuläget är beräknat till cirka 3500 kronor per person och dygn.
Kommer våra synpunkter att läggas fram och dokumenteras?
Ansvariga politiker och tjänstemän från kommunen deltog på informationsträffen den 13 mars och har därmed tagit del av de synpunkter som fördes fram där. Något protokoll fördes inte vid mötet mer än att frågor som ställdes om verksamheten under kvällen antecknades. Dessa frågor finns nu samlade och besvarade på den här webbsidan.