Borlänge kommuns logotyp

Folkhälsoarbete

Målet för folkhälsoarbetet i Sverige och i Borlänge är en god och jämlik hälsa, där skillnaderna i hälsa mellan olika grupper minskar.

En god och jämlik hälsa i befolkningen är en grundförutsättning för en hållbar samhällsutveckling, ett samhälle där människor mår bra och kan använda sin fulla potential. Hälsan hos befolkningen påverkas både av strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av familjeförhållanden, närmiljöns utformning och individens egna levnadsvanor.

Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan år 2004. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper. Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa än att kvinnor gör det. Andelen med god hälsa ökar med högre utbildning. Vissa levnadsvanor har också förändrats sedan år 2004, andra inte. Exempelvis har rökning och alkoholkonsumtion minskat medan övervikt och fetma har ökat. Målet för folkhälsoarbetet i Sverige och i Borlänge är en god och jämlik hälsa, där skillnaderna i hälsa mellan olika grupper minskar.

De nationella folkhälsomålen

Övergripande mål

”Skapa samhälleliga förut­sättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Målområden:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Målområdena inkluderar hälsans ”bestämningsfaktorer”, alltså de områden som har störst betydelse för människors hälsa, livsvillkor, levnadsförhållande och levnadsvanor.

Hälsa och hållbar utveckling

Folkhälsa är en del av arbetet med hållbar utveckling och Agenda 2030, där hälsa är ett av FN:s 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Agendans ambition är att utrota fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, samt lösa klimatkrisen till år 2030.

Folkhälsoarbete i Borlänge

I Borlänge kommun är folkhälsoarbetet en del av arbetet med Agenda 2030 och social hållbarhet. I definitionen för social hållbarhet framgår bland annat att Borlänge ska vara ”Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader.”

Behovsanalysen för social hållbarhet – en första samlad bild av skillnader i hälsa och levnadsförhållande i Borlänge (2017) ligger till grund för kommunens prioriterade områden och tillhörande fokusområden.

Prioriterade områden:

  1. Jämlik hälsa
  2. Jämlik trygghet
  3. Jämlikt lärande

Fokusområden:

  1. Främja psykisk hälsa
  2. Främja fysisk aktivitet
  3. Främja goda uppväxtvillkor för barn och unga
  4. Främja gymnasieutbildning
  5. Främja egen försörjning
  6. Främja egenmakt, deltagande och inflytande
  7. Främja trygga miljöer
  8. Främja tilliten till det offentliga
  9. Främja tilliten mellan individer och grupper

Prioriteringarna och fokusområdena ska utgöra stöd vid beslut som syftar till att öka den sociala hållbarheten och därmed minska oskäliga skillnader i hälsa och levnadsförhållanden i kommunen. Prioriteringarna utgör inriktningen för det sociala hållbarhetsarbetet och genomsyrar kommunens övergripande styrdokument med mål och budget, Strategisk plan 2020-2024. Det vidare arbetet tydliggörs i nämndplaner och verksamhetsplaner och arbetet följs upp i del- och helårsredovisningen. Vissa sakfrågor konkretiseras i kompletterande styrdokument, riktlinjer och handlingsplaner utifrån behov.

Folkhälsodata

Folkhälsoutvecklingen följs genom olika återkommande befolkningsundersökningar, vilka utgör underlag till folkhälsoarbetet i kommunen. Några exempel:

  • Öppna jämförelser Folkhälsa redovisar resultat av befolkningens hälsa och några av hälsans bestämningsfaktorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden samt levnadsvanor. Siffror finns på nationell, regional och lokal nivå.
  • Hälsa på Lika Villkor är en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa som genomförs nationellt vart annat år i åldersgruppen 16-84 år.
  • Drogvaneundersökningen är en undersökning om alkohol, narkotika, dopning och tobak som genomförs ungefär vart tredje år bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen administreras av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
  • LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en undersökning om ungdomars livsvillkor och levnadsvanor som genomförs i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet ungefär vart tredje år. Undersökningen administreras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Länkar:

Öppna Jämförelser Folkhälsa – Borlänge länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Behovsanalys för social hållbarhet 2017länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

FN:s globala hållbarhetsmål – Agenda 2030länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster