Frågor och svar om beredskap

Att vara en del av totalförsvaret innebär att hela samhället – inte bara militären – har ett gemensamt ansvar för att förbereda och skydda Sverige vid krigsfara eller krig. Du som är mellan 16-70 år svensk medborgare och som bor i Sverige eller utomlands, eller du som är utländsk medborgare och bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och kan bli kallad att hjälpa till där det behövs. Du förväntas ha en egen beredskap, följa myndigheternas information och bidra efter din förmåga. När vi alla tar ansvar, var och en, stärker vi tillsammans samhällets motståndskraft.

Ja, du som omfattas av totalförsvarsplikt är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret antingen genom värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Om du vägrar att utföra totalförsvarsplikt kan du dömas till böter eller fängelse. Vid höjd beredskap kan du få upp till fyra års fängelse om du vägrar att utföra totalförsvarsplikt.

Vid en allvarlig händelse aktiveras kommunens krisledningsstab vars syfte är att snabbt öka kommunens förmåga att hantera händelsen effektivt. Kommunen samarbetar med räddningstjänst, polis, länsstyrelse och andra aktörer för att hantera situationen och ge invånarna rätt stöd och information.

Kommunen använder flera olika informationskanaler som webbplats, Facebook och digitala infartstavlor. Om händelsen leder till ett Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) delas information även i Sveriges Radio P4 Dalarna, frekvens 95,9-103,4 MHz. Om internet och mobilnätet ligger nere kan information även ges via särskilda samlingsplatser.

Vid en kris är det viktigt att du endast tar del av information från betrodda källor, som kommunen, myndigheter eller Sveriges Radio P4 Dalarna. Falsk och oriktig information sprids snabbt i händelse av kris, särskilt i sociala medier. Tänk därför på att inte dela information vidare förrän du vet att den kommer från en trovärdig källa. Frågor du kan ställa dig: Varför finns informationen? Är avsikten att förändra ditt tänkande eller agerande? Vem ligger bakom informationen? Vem tjänar på att informationen sprids? Kan du hitta informationen från trovärdiga källor? Läs mer på krisinformation.se och www.mpf.se (Myndigheten för psykologiskt försvar).

Vid en allvarlig händelse måste kommunen prioritera så att hjälpen går till de mest utsatta först, eftersom resurserna inte kommer att räcka till. Om du är förberedd och kan klara dig själv i minst en vecka, gärna längre, med till exempel vatten, mat, värme och utrustning för kommunikation, hjälper du samhället att fungera bättre och bidrar till att hjälpen når fram där den verkligen behövs.

Var lugn och ärlig men anpassa informationen efter barnets ålder. Förklara att det ibland händer oväntade saker, men att vuxna – både hemma och i samhället – har planer för att ta hand om det. Prata om det ni kan göra tillsammans för att känna er trygga. Barn behöver få ställa frågor och känna att det är okej att vara orolig. Läs mer på Lilla krisinfo Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där finns information från svenska myndigheter riktad till barn och unga.

Hör av dig till dina grannar, särskilt äldre, personer med funktionsnedsättning eller de som lever ensamma. Att dela information, hjälpa till med mat eller bara ett samtal kan göra stor skillnad. Att hjälpa varandra är en av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss.
Du kan också engagera dig i frivilliga försvarsorganisationer och bli en viktig resurs för Sveriges beredskap och civilt försvar. Läs mer på msb.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..