Borlänge kommuns logotyp
Palladium fasad

Palladium

Byggnaden har fått sitt namn efter biografen med ursprungligen 600 platser.

Uppfört: år 1919-1920

Arkitekt: Edward Dahlbäck

Klassisk arkitektur med drag av barock stil

Det nationella biografbolaget Röda Kvarn var redan i planeringsstadiet kontaktad. Byggnaden inrymde från början också Borlänges förnämsta hotell, Stora Hotellet, samt några affärslokaler. Stilmässigt är byggnaden i grunden klassisk arkitektur med drag av barock, i den meningen att pelare inte bara finns i nöjestemplets entré utan också högre upp på fasaden. Vissa av fönstren har spröjsindelning i den då tidstypiska jugendstilen som också präglar byggnaden.

Imponerande takmålningar

Den stora biograflokalen har imponerande takmålningar i nationalromantisk stil, med ursprungligen två imponerande österrikiska kristallkronor. Palladium var ett svar på behovet av nöjen i form av bio, en restaurang och ett hotell av bättre klass. Utan de anställda vid Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk hade inte det funnits en marknad för nöjespalatset.

Nöjestempel

Palladium är verkligen ett nöjestempel. Biografentrén har en grekisk tempeltrappa och nischen framför dörrarna är inklädd i kalksten – travertin - från stenbrottet Tivoli utanför Rom, Italien. Biografsalongens nationalromantiska takmålningar är restaurerade i samband med upprustningen av byggnaden. Konstnären hette Ivan Constantin Johansson (1895-1946). Långsidorna är indelade av pilastrar, ”platta” pelare med bas och kapitäl hämtade från den klassiska arkitekturen. I korridoren till nuvarande lantmäteriets kontor finns en lampett som suttit i biografsalongen.

Kontor

Stora Hotellets forna restaurang används idag som sammanträdesrum. Den ursprungliga ekparketten på golvet har slipats och lackats och därmed bevarats. Byggnaden är tillbyggd mot Ovanbroparkeringen och används för kontorsändamål av Borlänge kommun och lantmäteriet.

Arkitekter

Edward Dahlbäck var tidens mest kända arkitekt i Dalarna. Han var bosatt i Bro i dåvarande Stora Tuna landskommun. Villan finns kvar och där hade han också sitt kontor. Arkitekt för om- och tillbyggnaden var Lars-Olov Holmqvist.