Djurhållning och lantbruk

Olika former av djurhållning kan upplevas som störande för närboende. En sådan störning regleras i miljöbalken och ingår i begreppet "olägenhet för människors hälsa".

Djur & djurskyddstillsyn

Djurskyddstillsyn bedrivs av länsstyrelsen. Anmälnings- och djurskyddsärenden hänvisas till Länsstyrelsen Dalarnas växel 023-810 00.

Störningar från exempelvis katter, hundar och hästar ingår i hälsoskyddstillsynen och hanteras av miljökontoret.

Lantbruk

Inom lantbruket finns områden där miljönämnden bedriver tillsyn. Det gäller sådant som kan påverka miljön negativt om det görs i känsliga områden eller på fel sätt. Exempel på sådant kan vara hantering av gödsel, bekämpningsmedel och cisterner.

Tillsyn av hästgårdar och enskilda avloppsanläggningar i Borlänge kommun

I stort sett alla verksamheter med gödselhantering utgör föremål för tillsyn. Även gårdar med endast två hästar kan innebära en risk för miljön. Många små anläggningar inom ett område kan ha samma miljöpåverkan som en stor anläggning, och därför är det viktigt att ställa krav även på mindre verksamheter. Det som kommer att kontrolleras är hanteringen av gödsel och rasthagar, samt att det inte läcker ut näringsämnen till yt- och grundvatten i närheten. För att förhindra näringsläckage till mark och vatten ska gödsel förvaras på en tät plats.

Mer information om gödselhantering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hästar

För dig som äger hästar

Du som har hästar är en verksamhetsutövare som ska arbeta förebyggande och utföra de skyddsåtgärder som krävs så att miljön i omgivningen inte påverkas negativt av ens verksamhet. Där ingår ett ansvar gentemot grannar.

Lagringsplatsen för gödsel bör vara så rymlig att gödseln kan lagras under de tider på året när det inte är lämpligt att sprida gödseln. Lagringsutrymmet bör vara utformat så att inga näringsämnen eller smittor riskerar att förorena dricksvattentäkter eller vattendrag. Den ska heller inte störa grannar med lukt och flugor.
Krav efter vilka risker verksamheten utgör för omgivningen- allmänna hänsynsregler miljöbalken.
Krav på egenkontroll oavsett storlek och inriktning på verksamheten.
Att fortlöpande planera verksamheten kan till exempel vara att regelbundet tömma gödselcontainern.

Det finns hästhållare som kan sakna egen areal att sprida gödsel på, exempelvis hästhållare intill tätorter, ridskolor eller trav- och galoppbanor. Finns det ingen jordbrukare i närheten som vill ta emot gödseln kan den i stället transporteras till en anläggning som producerar jordförbättringsmedel och anläggningsjord eller utvinner energi genom förbränning eller biogasproduktion.

Dokumentation om bortförsel av gödsel

Om man för bort stallgödsel eller tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel så måste detta dokumenteras. Följande uppgifter ska antecknas:

Gödselslag, dvs. stallgödsel, avloppsslam osv. (gäller när du tar emot gödsel)

Datum för leverans
Leverantör eller mottagare
Mängd stallgödsel
Mängd fosfor som gödseln motsvarar alternativt antal djur och vilket djurslag gödseln kommer ifrån.

Dokumentationen ska sparas i minst sex år.

Fosforläckage från rasthagar till vattendrag kan minskas bland annat genom att:

gödsel tas bort från hagen
utfodring i hagen begränsas vintertid

Utfodring utomhus

Utfodringsplatsen på betet eller i rasthagen bör flyttas med jämna mellanrum, eftersom det lätt bygger på med foderrester och marken blir upptrampad. Med tanke på foderhygien, parasiter och näringsläckage är flyttbara foderhäckar att föredra framför att utfodra direkt på marken. Alternativt kan utfodring ske på en hårdgjord yta, där gödsel och foderrester kan samlas upp.

Mer information om gödselhantering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunens Highland Cattle-kor

Kommunens intresse för att hålla betesdjur i egen regi föddes 1994 då det så kallade "Vassjöprojektet" drogs igång.

Vassjön var på den tiden en helt igenväxt slättsjö som efter avverkningar av skog, röjningar, fräsning av rotfilt, bränning av gräs och förna samt grävning för att utöka vattenarealen, restaurerades till en slättsjö med öppna strandängar. Målet var att återskapa en attraktiv miljö för ett rikt växt- och djurliv. Ett viktigt led i detta arbete, och för att behålla öppenheten, var att hålla betesdjur på de återskapade strandängarna. De första betesdjuren av Skotsk höglandsboskap, Highland cattle, inköptes sommaren 1994. Några Borlängeföretag sponsrade dessa första inköp av djur.

De första områdena som brukades var strandängarna runt Vassjön och de gamla betesmarkerna på Häggenäsudden. 1997 nyttjades 35 ha mot det drygt dubbla 2009. Initiativtagare till Vassjöprojektet var Tunabygdens Fågelklubb, Miljökontoret, Borlänge kommun samt Stora Skog (nuvarande Bergvik Skog).

Vid Vassjön byggdes foderbord och ligghallar i form av arbetsmarknadsprojekt

Djurhållning och lantbruk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Råd och regler för lantbruk Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.