Stora Tuna

Sockennamnet Tuna finner man första gången omnämnt i gamla handlingar från 1325. Först efter 1743 heter det Stora Tuna.

Sedan gammalt har Stora Tuna intagit en ledande ställning som samlingsplats inom landskapet. Här fanns den centrala tingsplatsen och här fanns också den mäktiga kyrkan, som invigdes 1469 som Dalarnas domkyrka. Prästen i Tuna skulle vara biskop, så blev emellertid inte fallet. 

Stora Tuna var också en samlingsplats för landskapets krigsfolk. Mönstringen skedde först vid prästgården i Tuna men efter 1650 som regel i Falun. Till en början hölls övningarna i Gustafs, sedan i Hesse och Buskåker m fl byar för att senare definitivt flyttas över till Rommehed. 

År 1609 ville Karl IX anlägga en stad vid kyrkan. Det var byarna Buskåker, Hede och Hesse som skulle dras samman och bilda kärnan till Tuna stad. Det gick så långt i planerna att ett sirligt stadsfundationsbrev präntades på Nyköpingshus samma år. Det stannade emellertid vid detta och någon stad byggdes aldrig. Tuna socken hade i alla tider, av kanske avundsjuka grannar, ansetts vara för stor och under 1600-1800-talen skedde en hel del avstyckningar av byar till angränsande socknar. Borlänge köping bröt sig ut från Stora Tuna 1898. 

Stora Tuna socken har sedan begynnelsen varit en utpräglad jordbruksbygd. En del av Stora Tuna kommun avskiljdes 1929 för bildandet av Domnarvets kommun. År 1952 infördes storkommunreformen och Torsångs kommun införlivades med Stora Tuna. 

År 1964 började arbetet med att slå samman Stora Tuna kommun med Borlänge stad. Sammanslagningen skedde den 1 januari 1971 då Borlänge kommun bildades. I kyrkligt hänseende lever dock Stora Tuna församling vidare.

1863 - 1970 Stora Tuna kommun

Kommunalstämmans ordförande
1863 - 1865 Pastor E. Sernander
1866 - 1870 Pastor C. Fr. Pettersson
1871 Pastor Öfverhofpredikanten Contractsprosten LNO Herr Doctor E. Morén
1872 - 1879 Inspektoren Fredrik Lundberg
1879 Öfverstelöjtnant och Riddaren C. W. Lundmark
1879 - 1884 Fil. kand. P. Tonning senare titulerad folkhögskoleföreståndare
1884 - 1886 Folkhögskoleföreståndare C. E. Ståhlberg
1887 - 1890 Inspektoren Fredrik Lundberg
1891 Fil. kand. G. Rundgren
1891 - 1898 Folkhögskoleföreståndare J. W. Ehn
1899 - 1902 Kandidat Gustaf Zetterwall
1903 - 1905 Komminister H. F. Hellberg
1905 - 1910 Landsfiskal Carl Svanström
1911 - 1942 Hemmansägare Janne Hellberg
1942 - 1950 Hemmansägare Carl Björk
1950 - 1951 Hemmansägare Arvid Haglund
1950 - 1951 Brevbärare Thure Oscarsson (för den nybildade kommunen)
1952 - 1954 Brevbärare Thure Oscarsson

Jordägar- och Jordbrukarstämmans 1:e ordförande
1955 - 1965 Herr Erik Johansson

Kommunalfullmäktiges ordförande
1919 - 1923 Herr J. Alb. Eriksson
1923 - 1928 Herr Ejnar Lindbärg
1928 - 1941 Hemmansägare Janne Hellberg
1942 - 1970 Brevbärare Thure Oscarsson

Kommunalnämndens ordförande
1863 - 1866 Major C. M. Virgin
1867 - 1870 Factor E. Schärström
1871 - 1874 Herr Johan Andersson
1875 Nämndeman E. Forsmark (valdes men avsade sig)
1875 - 1882 Kyrkvärd Erik Andersson
1883 - 1900 Herr Erik Hällström
1900 - 1906 Nämndeman Carl Ersson
1907 - 1910 Bruksförvaltare Rob Carlsson
1911 - 1919 Kopparslagare Alfred Hedberg
1919 - 1928 Herr Carl Edvard Jansson
1928 - 1934 Kommunalkassör Sigurd Johansson
1935 - 1954 Hemmansägare Einar Hovlind
1954 - 1970 Herr Bengt Samuelsson