Miljöstrategins tre prioriteringar

Klimatförändringarna har redan inneburit att jorden har blivit varmare och det kommer att bli svårt att återgå till det kallare klimat som rått tidigare. Om vi minskar utsläppen tillräckligt mycket, och tillräckligt snabbt, kan vi dock uppnå ett stabilt läge för jordsystemet och klimatet som innebär acceptabla förändringar som går att hantera. Då behöver den globala temperaturökningen hållas under 1,5 grader enligt Parisavtalet. Det är det vi ska sträva efter, och bidra till, i Borlänge. Utsläppen per person och år ligger i Sverige på 5 ton om man räknar de utsläpp som uppstår inom landets gränser. Sådan territoriell klimatstatistik beskriver utsläppen från exempelvis inrikestrafiken och det vi producerar i Sverige. Men eftersom Sverige importerar mycket varor orsakar vi även utsläpp i andra länder. Om man inkluderar dessa utsläpp i sin beräkning släpper vi ut 8 ton per person och år. Vissa forskare menar att vi behöver komma ner till ungefär 1 ton per person och år. Det innebär stora utsläppsminskningar som behöver ske snabbt. Vi i Borlänge kan inte hejda klimatförändringarna på egen hand, men världen kan inte heller minska sina utsläpp till noll om inte vi i Borlänge tar vårt proportionerliga ansvar. Det finns dessutom mycket att vinna på att gå före och visa hur klimatomställningen ska gå till. Morgondagens välfärdssamhälle är koldioxidfritt och tidig omställning är att möta morgondagens verklighet och morgondagens marknader. I Parisavtalet, som är ett globalt klimatavtal under FN, har världens länder förbundit sig att hålla temperaturökningen väl under 2 grader, och helst begränsa den till 1,5 grader. För att nå dessa mål krävs att nettoutsläppen når noll och att minskningen går fort.

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden. Med biologisk mångfald menas den genetiska variationen hos individerna inom en art, variationen mellan olika arter och mellan olika naturtyper och ekosystem. Biologisk mångfald är avgörande för livet på planeten, så som vi känner den.

En livskraftig, rik natur med stor biologisk mångfald och väl fungerande ekosystemtjänster utgör förutsättningen för en långsiktigt hållbar utveckling. Ekosystemtjänster är de olika nyttor som naturen förser oss människor med, som exempelvis vattenrening, pollinering och möjlighet till rekreation. Både sådant som vi människor får nyttan av direkt, som exempelvis när växter producerar syre, eller indirekt genom olika insatser, som exempelvis när vi bedriver jordbruk som ger livsmedel. Fungerande ekosystem bidrar även till ett stabilt klimat och motståndskraft mot klimatförändringar.

Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt över hela världen. Djur- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, skogsavverkning, utfiskning och klimatförändringar. Den största sammanlagda orsaken till minskning av biologisk mångfald är att naturmiljöernas yta och kvalitet har minskat drastiskt som konsekvens av förändrad markanvändning och att jord- och skogsbruket har rationaliserats från den senare hälften av 1900-talet och framåt. Landskapet har förändrats dramatiskt och livsutrymmena för många arter har försvunnit, vilket gäller även i Borlänge.

För att vända utarmningen av den biologiska mångfalden behöver mer natur skyddas. Det krävs även ett mer hållbart brukande av mark och naturresurser. Utöver det krävs det att vi främjar biologisk mångfald och ekosystemtjänster i allt vi gör.

Vårt gamla sätt att producera, konsumera, använda och sedan slänga saker fungerar inte längre. Resurserna som krävs för det tar slut och orsakar alla de miljöproblem som vi försöker lösa nu. Om alla skulle leva som oss i Sverige skulle vi behöva ungefär fyra jordklot. Men vi har bara ett. För varje år som vi fortsätter leva på det sättet lånar vi av människor i andra delar av världen och av våra barn. Enda lösningen är att vi använder mindre resurser och att vi använder våra resurser smartare och på ett mer miljövänligt sätt.

En cirkulär ekonomi innebär att man använder det som tillverkats så länge det bara går. Sedan återanvänds och återvinns det om och om igen. Det blir i princip inget avfall. Allting går runt i ett kretslopp.

En cirkulär ekonomi ställer krav på oss att tänka långsiktigt, att vi använder oss av hållbar design så att en produkt går att laga, återvinna och att vi i så stor utsträckning som möjligt använder oss av material som redan finns i omlopp. Det krävs också att vi tar bort farliga ämnen så att inte de fortsätter spridas i kretsloppet.

Gifter i vår omgivning är skadliga för både människors hälsa och miljön. Gifterna kan härstamma från historiska föroreningar i mark eller byggnadsmaterial eller från ämnen som finns i nyinköpta vardagliga produkter som kläder eller möbler. Där krävs att vi både arbetar för att vi inte får in nya gifter samtidigt som vi fasar ut det vi redan har. Arbetet för en giftfri miljö spänner över många områden. Våra vattendrag och reningsverket påverkas av tillförseln av giftiga ämnen från spillvatten och dagvatten. Inom hållbart brukande av mark och vatten behöver också en utfasning av giftiga ämnen ske.

Cirkulär ekonomi innebär att sluta kretsloppen och att optimera resursutnyttjandet. Det minskar den negativa påverkan på miljön.