Borlänge kommuns logotyp

Missionskyrkan

Uppfört av Stora Tuna Missionsförening 1896 på fastigheten Sigrid 9.
Arkitekt ursprungliga byggnaden: C.F. Andersson

Byggnaden är Borlänges främsta exempel på nygotisk arkitektur. De höga fönstren med spetsiga bågar och det runda rosettfönstret med målat glas är kännetecken för gotiken. Tillbyggnaden invigdes 1994 och är ritad av arkitekt Göran Berglund.

Stationssamhället Borlänge uppstod som en följd av Domnarvets Järnverks uppbyggnad vid en av Dalälvens forsar, Domnarvsforsen. Vid den tiden kunde inte vattnets forsande rörelser omvandlas till elektrisk energi utan man måste förflytta vattenturbinernas rörelse med remskivor och remmar till järnverkets olika maskiner. Järnverket startade driften 1878 med 400 anställda. När Borlänges första järnvägsstation invigdes 1875 fanns ingen bebyggelse i närheten. Borlänge by låg ca 300 meter bort mot Bygatan. Borlänge by var en av många byar på Tunaslätten som troligen har anor från vikingatiden. Byarna hade vägförbindelser med varandra. Ett avsnitt av vägen heter idag Borganäsvägen. Gatunamnet Stationsgatan är en påminnelse om att den ursprungliga järnvägsstationen låg ungefär där Stationsgatan möter Ovanbroparkeringen.

Den gotiska byggnadsstilen, som Missionskyrkan har, föddes i staden Saint Denis, en förort till Paris. Abboten Suger gjorde en tillbyggnad 1136 till de franska kungarnas klosterkyrka med spetsbågade höga målade fönster, rosettfönster, strävpelare och kryssribbvalv. Abboten övertygade murarmästaren att mura på ett annat sätt än de romerska bågarna och valvkonstruktioner som använts sedan den grekiska och romerska antiken. En ny stil för kyrkor var därmed född och den spreds snabbt över Europa. De höga stora fönstren var en nymodighet jämfört med de tidigare små. De släppte in Kristus som världens ljus och påverkade kyrkobesökarna. Abboten Suger formulerade också en särskild ”ljusets teologi”.

Nordens största gotiska kyrkobyggnad är Uppsala domkyrka påbörjad 1272 av en fransk arkitekt och medföljande hantverkare. Under andra hälften av 1800-talet blev den gotiska stilen på nytt uppskattad. Detta är bakgrunden till att Missionskyrkan i Borlänge är byggd i gotisk stil. För att särskilja dessa nyare gotiska byggnader kallas de för nygotiska. Inte bara kyrkor uppfördes i nygotisk stil utan även andra offentliga byggnader som skolor. Även privatbostäder fick nygotisk stil. Inom möbelkonsten förekom nygotiken under flera perioder på 1800-talet.

Text Arne Ludvigsson

Stora Tuna Missionsförening (idag Borlänge Missionsförsamling) bildades 1859 då det blivit lagligt att samlas till gudstjänster/bibelstudier utan en vigd präst från Svenska kyrkan närvarande. Genom inflyttning och väckelse växte församlingen snabbt. Efter några år i Hyttings Missionshus byggdes 1878-79 Lutherska Kapellet vid nuvarande Häradsvägen på fastigheten Guldsmeden 22 (idag auktionshus). 1884 delades de 350 medlemmarna i en större grupp som anslöts till Svenska Missionsförbundet SMF (bildat 1878) och en mindre grupp till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS (bildat 1856). I tio år samsades de två grupperna om samlingar vid olika tidpunkter. 1894 beslutades – efter lottdragning – att SMF-gruppen skulle lämna kapellet. I oktober 1894 inköptes en lämplig tomt vid Borganäsvägen 22 för 3.215 kr. C.F. Andersson ritade byggnaden.
Efter byggnadsplanering under vintern lades grundstenen till nya kyrkan 18 maj 1895. En låda med olika dokument lades ner i grunden. 18 oktober 1896 invigdes den nya Immauelskyrkan vilket beskrevs som en stor händelse i det unga Borlänge. Kyrkobygget kostade 25.000 kr.

Vid Borganäsvägen 36, i kvarteret Thyr, fanns från 1881 en Metodistkyrka i trä kallad Emanuelskyrkan. På grund av risken för namnförväxling bytte den stora tegelkyrkan 1904 namn till Missionskyrkan.

Invändig renovering har genomförts på 1930-talet och 1959-60. En stor piporgel tillkom 1924. 1993-94 inköptes mark för tillbyggnad av Liljegården – en församlingsgård med lokaler för församlingens verksamheter samt för uthyrning. Att bygga ihop Liljegården med kyrkan löstes med en idé från Nacka Kyrka i Stockholm där professor Carl Nyrén hade nyttjat en yttervägg i tegel som innervägg för entré och kyrktorg. Det blev lösningen också för Borlänge Missionskyrka. Den gamla kyrkan helrenoverades med el, VVS, ventilation, ommålningar och ändringar av vissa rum. Nu fick församlingen en helhetslösning för all verksamhet till en kostnad av 13 miljoner kronor. Arkitekt var Göran Berglund.

Text Rune Björke