Invasiva arter

Vissa främmande växter och djur som kommer in i Sverige riskerar att påverka den biologiska mångfalden genom att konkurrera ut inhemska arter och miljöer. Sådana arter kallas för invasiva.

Vissa nya arter som, avsiktligt eller oavsiktligt, förs in i vårt land kan ha positiva socioekonomiska värden. Men de har i många fall även stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden, människors hälsa och/eller orsakar stora samhällsekonomiska kostnader. De invasiva arterna tränger oftast undan andra arter som finns på platsen, till exempel vanliga ängsblommor eller flodkräfta.

Förebyggande åtgärder

Att bekämpa redan etablerade invasiva främmande arter är ofta mycket svårt och kostar mycket pengar. I vattenmiljöer kan det vara näst intill omöjligt. Att arbeta med förebyggande åtgärder är därför helt avgörande för att förhindra introduktion av en ny invasiv främmande art och för att hålla nere kostnaderna för samhället.

Det finns just nu 49 arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Dessa arter får inte introduceras eller spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter. Elva av de listade arterna nedan finns redan i svensk natur:

Invasiva arter


Svenskt namn	Vetenskapligt namn	Livsmiljö
Bisam	Ondatra zibethicus	Vatten
Gul skunkkalla	Lysichiton americanus	Land
Gulbukig vattensköldpadda	Trachemys scripta	Vatten
Jättebalsamin	Impatiens glanulifera	Land
Kabomba	Cabomba caroliniana	Vatten
Marmorkräfta	Procambarus fallax f. virginal	Vatten
Nilgås	Alopochen aegyptiacus	Land
Sidenört	Asclepias syriaca	Land
Signalkräfta	Pacifastacus leniusculus	Vatten
Smal vattenpest	Elodea nuttallii	Vatten
Tromsöloka	Heracleum persicum	Land
Kinesisk ullhandskrabba	Eriocheir sinensis	Vatten
Vattenhyacint	Eichhornia crassipes	Vatten
Jätteloka	Heracleum mantegazzianum	Land

I Borlänge finns stora bestånd av jättebalsamin.

Jätteloka, som är en mycket giftig och stor växt, har också tyvärr hittats.

Det finns också flera arter som riskerar att bli invasiva i Sverige, men som inte är EU-reglerade, nämligen blomsterlupin, mink, parkslide, silverruda, sjögull, spansk skogssnigel, sydfyrling/vattenkrassula, vattenpest och vresros.

Blomsterlupin och kanadensiskt gullris, som inte är reglerade av EU än, finns i stor omfattning i kommunen.

Parkslide finns på några platser och är en besvärlig växt vars rötter kan tränga in i håliga eller spruckna ledningar och byggnader. Naturvårdsverket rekommenderar att avvakta med åtgärder för att bekämpa parkslide, då det i dagsläget saknas metoder som garanterar ett resultat. Kommunen vill dock gärna få kännedom om växtplatsen.

Lupiner - en vanlig invasiv art

Lupiner är en invasiv art som det finns gott om i vårt närområde. Här är några tips på hur du kan bekämpa lupiner:

Nivå 0 – MINIMUM: Bidra inte till spridningen av lupiner. Plantera eller så inte lupiner i din trädgård eller någon annanstans.
Nivå 1: Plocka lupiner. Gör en vacker bukett, men släng dem sedan på rätt sätt, det vill säga skicka dem till brännbart på tippen, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.
Nivå 2: Plocka fram lien och slå lupiner. Skicka sedan resterna till brännbart på tippen.
Nivå 3: Gräv eller dra upp hela lupinplantor, så fort de kommit upp. Samla ihop rötterna och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.
Nivå 4: Slå med lie flera gånger i sommar, och nästa!

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en annan invasiv art som tränger ut annan växtlighet och lätt tar över ett område. Det är en hög växt som sprätter iväg sina frön, så den sprids tusenfalt på bara en växtsäsong. Du kan lätt rycka upp växten med rötterna, helst innan den har blommat och bildat frökapslar.

EU har beslutat att jättebalsamin är en invasiv art som ska bekämpas. Om du har jättebalsamin på din fastighet är det du som är ansvarig för att bekämpa den så att den inte sprids. Under förutsättning att fastigheten är bebyggd med ett boningshus kan du göra RUT-avdrag för att bekämpa den.

Tipsa oss!

Har du hittat en ny växtplats för jättebalsamin vill vi gärna veta det.

E-post: planmark@borlange.se

Skriv adress och en så tydlig beskrivning av växtplatsen som möjligt. Beskriv om det är enstaka exemplar av jättebalsamin eller ett större bestånd. Bifoga gärna ett foto. Läs mer på Borlänge Energis webbsida hur du gör med avfallet från jättebalsamin.

Naturvårdsverkets information om invasiva främmande arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.